LÄRJUNGASKAP I ÄNDENS TID

Tidskrift för Urkristen Tro och Väckelse * Nr 8/1997

"ÄR ICKE MITT ORD SÅSOM EN ELD, SÄGER HERREN, OCH LIKT EN HAMMARE SOM KROSSAR SÖNDER KLIPPOR?" (Jer. 23:29)

Ett Nytt Människosläkte

Jesus välsignar barnenNÄR EN PERSON TAR EMOT OCH UPPSKATTAR någonting som en annan person gjort utifrån sitt hjärta, då är det kärlek på hög nivå.


OM MAN SKRIVER, SPELAR, sjunger, förkunnar eller ger utifrån det som är ens hjärtas uppriktiga och av människor oinfluerade tro, och som är ett direkt utflöde och resultat av denna tro, och det sedan tas emot av andra, i deras hjärtan, då är detta en själarnas kärleksrelation som övergår all jordisk kärlek.

Jesus säger: "Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig." (Matt. 10:40)


Skåda in för ett ögonblick bakom den fysiska världen, till den verkliga världen, där de bestående tingen och värdena finns, och förnim verkligheten i och hos Jesus Kristus, där det nya människosläktet skapas och förenas i ett sant syskonskap.

Jesus Kristus kan inte skiljas från sitt ord. Hans ord är hans personlighet, hans vilja och hans väsen. Vi kan inte älska Jesus utan att älska hans ord.

Detsamma gäller oss, om vi är bärare och förkunnare av hans ord. Det är de som tar emot våra, dvs Jesu ord genom oss, som verkligen älskar oss, som verkligen är våra släktingar.

Allt annat är av övergående och sporadisk natur, t.o.m föräldra/barnrelationer, äktenskap eller syskonskap "efter köttet".

Det betyder inte att sådana relationer är obetydliga eller försumbara. De måste naturligtvis upprätthållas och vårdas, men för att inte utvecklas till avguderi, slaveri eller bara andligt hämmande monotoni, måste man ha klart för sig att de är av övergående natur.

Dvs om inte ett andligt släktskap integreras i dessa relationer, genom mottagande av det Ord och de ord som föder själar till liv, och som bibehåller detta liv, i livet och bortom döden.

 

"Uppbyggen eder på eder allraheligaste tro, bedjen i den helige Ande" (Jud. v. 20).

Denna högheliga tro kan naturligtvis inte få något utrymme i ytliga och stressade s.k gudstjänster. Denna tro kräver att en verklig syskongemenskap är upprättad, också i den fysiska världen. Den kan inte bestå utan detta.

En människas allraheligaste tro och utövandet därav är något som är beroende av tillit till varandra, och av obegränsad tid. Det talar om en djup själarnas gemenskap, och det är i denna gemenskap vi skall söka vår uppbyggelse, och det är där vi skall bedja i den Helige Ande.

 

Skåda in för ett ögonblick bakom den fysiska världen, till den verkliga världen, där de bestående tingen och värdena finns, och förnim verkligheten i och hos Jesus Kristus....

...

 

VAD VI UPPLEVER NÄR VI HÖR, förkunnar och mottager det eviga livets ord, är något lika "naturligt" som när frön sprids om våren. Också den andliga världen och de andliga tingen ingår i den natur Gud skapat, och också där finns en fortplantningsprocess och familjebildning.

En människas allraheligaste tro är den tro som finns längst in i hjärtat, den mest uppriktiga, ärliga och samvetsbejakande tron, den tro som du vet att du egentligen borde följa och förverkliga, men som oftast aldrig blir förverkligad, på grund av ting i den fysiska och religiösa världen som håller oss tillbaka.

Vilken är den sanna tron? Vilken är den sanna efterföljelsen av Jesus? Har vi egentligen någon ursäkt för att inte söka att förverkliga allt vad vi sett och hört i Guds ord?


"Det vi hava sett och hört, det förkunna vi..." (1 Joh. 1:3)
"Så blev jag då, konung Agrippa, icke ohörsam mot den himmelska synen..." (Apg. 26:19).


"Uppbyggelse" handlar inte bara om att vi skall må gott och ha det bra andligt som individer. Vi skall också låta oss uppbyggas till ett "heligt tempel", till en helig familj och syskonskara, i och genom byggmästaren den Helige Ande.
...


Uppbyggen eder på eder allraheligaste tro får därmed en vidare betydelse, och det blir uppenbart hur långt denna heliga tro måste gå, och vad som är dess yttersta mål.

Vad vi är invecklade i, det är utvecklingen av en ny människoart, gudsmänniskan, som är ett resultat av en kärleksfull himmelsk fortplantningsprocess.

Vi är utvalda av den himmelske brudgummen, han har friat till oss och vi har svarat ja, individuellt och kollektivt. Till honom och till varandra.
...


GUDS VERK I DETTA KOSMOS är mycket större och mer flerdimensionellt än vad någon kan ana. Det tycks finnas en plan bakom allt, för hela universum.

Stjärnkrubba, Fadershuset
Alla de solar och stjärnsystem vi ser på natthimlen är inte ditsatta utan syfte, de är ingen ödslig bakgård, ingen mörk och steril ödemark.

Har Gud gjort sig mödan (om det var någon möda) att skapa allt detta, då har det också något stort och underbart syfte, säkert ett liknande syfte som det vår egen planet och vår egen sol har.

De principer vi ser i naturen på denna jord, hur Gud ger liv åt allt och alla, i en otrolig mångfald och rikedom, tycks också gälla i hans skapelse av stjärnsystemen.

Där finns färger, former och variationer, till synes utan gränser, precis som på jorden. Mikrokosmos och makrokosmos bär spår av samma generösa skapare.

Och om Gud skapade denna planet med sin värmande sol för att hysa liv, dessutom intelligent liv, varför finns då alla de andra solsystemen och galaxerna runt om oss?


Vi ingår i en stor och fascinerande Guds plan, och är det något man kan vara säker på, så är det att vi har en framtid, vi som tror, en otroligt spännande framtid.

De tre livsdimensionerna död, fysiskt liv och andligt liv tycks vara ämnade att fortsätta också sedan jorden återupprättats.

Det kommer att leva och födas fysiska människor på jorden sedan vi blivit hämtade till himlen vid Jesu andra tillkommelse. Människor kommer att dö också på den återfödda jorden, fastän livslängden ökar betydligt.

Möjligen är utkorelse- och kallelseprocessen tänkt att fortgå i all evighet, i ständigt nya världar. Döden skall uppslukas efter de tusen åren står det, men det kanske bara menas för den här planeten.

Gud har inte avslöjat allt om framtiden för oss, men han har lovat att vi en dag skall få uppleva allt och se och känna till fullo, som vi själva till fullo har blivit kända, av honom.
...


VAD ÄR DET SOM SÄGER att människan är skapad för att bara leva på denna jord? Är trollsländan skapad för att bara leva under vattnet? Nej, bara för en tid, för att sedan efter förpuppningen stiga upp, ja uppstå till en högre verklighet, till en vackrare värld, ett friare och mera flexibelt liv.

Förut kröp den omkring på havets botten, nu flyger den i en strålande himmel.
Nya vingar, ny världDet finns anledning att prisa Skaparen:


"Allt har han gjort skönt för sin tid" (Pred. 3:11).


Han är i sanning:

"Underbar i råd, Väldig Gud, Evig Fader" (Jes. 9:6).


Och det namn vi har lärt känna honom under, det är: Jesus
-
Jesus från Nasaret.
...


DET ÄR OCKSÅ INTRESSANT med denne vår himmelske vän, att när han var här, så avslöjade han ingenting av vetenskaplig eller teknisk natur, som kunde blivit oss till hjälp.

Han som skapat världarna kunde naturligtvis ha avslöjat alla naturvetenskapliga hemligheter, han kunde ha fört mänskligheten fram till vår nivå av teknisk utveckling och längre än så, om han velat.

Han kunde lärt oss om konstbevattning, vacciner, boktryckarkonst, elektricitet och allt annat som vi mödosamt lyckats upptäcka under vår korta historia.

Men det var inte hans syfte med sitt besök. Är sådant oväsentligt? Säkert inte, eftersom det ingår i Guds skapelse. Men det är en kunskap på gott och ont.

Jesus kom för att återknyta kontakten med sin skapelse, och med skapelsens krona, människan. Inte med alla människor, men med de människor som han från begynnelsen utvalt, för att han kände dem från begynnelsen.

Jesus såg att du skulle ta emot hans ord, det var därför hans ord kom till dig. Och när det ordet tas emot, då skapar det förutom evigt liv också förutsättningar för ett drägligt liv här på jorden, medan vi väntar på fullkomningen vid hans tillkommelse.

Med eller utan teknisk utveckling förser det Ordet oss med allt vi behöver för att kunna existera här på jorden och fullborda det som är vår mission: församlandet av den nya mänskligheten.
...


MEN DETTA ÄR JU ELITISM, rasism, rabiat självupphöjelse och yttersta självgodhet! För att inte säga ren science fiction! Kalla det vad du vill, men Bibeln kallar det för tro, och ödmjukhet.

Det är inte för att vi är bättre än andra människor Gud har utkorat oss, utan för att vi är sämre, och för att vi har insett det. Gud utvalde det som ingenting var, just för att det som någonting var skulle bli tillplattat (1 Kor. 1:28).

Så ge upp, om du vill vinna den eviga segern. Hoppa av från den vansinniga jakten på ultimata genkombinationer, och låt dig träffas av det gudomliga urvalet, och befruktas av den gudomliga genbanken, som räcker åt alla.


"Vad vi skola bliva, det är ännu icke uppenbart. Men det veta vi, att när han en gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika..." (1 Joh. 3:2).


Jesus, stamfadern för det nya människosläktet, kommer snart för att ta oss hem till sig. Snart är skörden mogen, och vi flyttas upp till en högre verklighet; till verkligheten själv. Och den finns i och hos Jesus Kristus.

_____________


DEN NYA MÄNNISKAN

"I haven ju avklätt eder den gamla människan med hennes gärningar och iklätt eder den nya, den som förnyas till sann kunskap och så bliver en avbild av honom som har skapat henne." (Kol. 3:9-10)


 

 

Frågor & kommentarer:

BIBELSAMTAL/LÄRJUNGASKAP

. . .


VILL DU BLI EN NY SKAPELSE?

 


LÄS FLER ARTIKLAR


VÄCKELSEBUDSKAP * INNEHÅLL * DATABIBELN * NYHETER * BAKGRUND * BOKHYLLAN * BÖNEALTARET * BIBELFRÅGOR * NÄTPLOCK * ENGLISH PAGES * VÄKTAREN * ADRESSER * LÄNKAR * VAD ÄR LÄRJUNGASKAP?