 |
|
|
Vem står bakom
"BIBELTEMPLET"?
"BIBELTEMPLET"?
JAG BLEV FRÄLST OCH DÖPT
1980, 23 år gammal, genom en utpostverksamhet som Sionförsamlingen
i Kungälv bedrev i Stora Höga/Stenungsund. Man samlades
i hemmen och hade enkla stugmöten
till att börja med, och i denna genuina syskongemenskap
blev en hel del ungdomar och även några något
äldre från trakten frälsta vid den tiden.
SENARE FLYTTADE VERKSAMHETEN till en hyrd villa i centrala Stenungsund,
där vi fortsatte med den enkla husmötesstilen ytterligare
något år, och ännu fler blev frälsta. Man
t.o.m talade om "väckelse" och folk drogs till
oss från samhällena runt omkring. Den lilla lokalen
brukade vara fullpackad, och vi sjöng och spelade, prisade
Gud och lyssnade till förkunnelse och fria vittnesbörd,
och efteråt (eller under tiden) åt och drack vi tillsammans,
och upplevde oss som en enda stor och glad familj.
| Folk drogs till oss från samhällena runt omkring, och den lilla lokalen brukade vara fullpackad... |  |
Detta var den lyckliga "barndomstiden", som nog ingen av oss kommer att kunna glömma. Men det var väl för bra för att vara sant, åtminstone för en del. Sionförsamlingen i Kungälv som ursprungligen startat verksamheten, var för fast i sina hjulspår för att kunna acceptera den nya form vi funnit och som fungerade så bra. Man skulle ordna till en "kyrka" i stället, så att allt blev ordentligt och mer kontrollerbart. Vi var för "fria" i Stenungsund. Vår evangelist, en gammal norrländsk urpingstvän, Evert Sundholm, fick strikta förhållningsorder och sattes att samarbeta med en välmenade ung kvinnlig evangelist utan djupare väckelseerfarenhet, men med dessto mer frikyrklig sådan.
Verksamheten fortsatte trots det med framgång en tid, men med det nya kyrkbygget (ett gammalt gravkapell inköptes från svenska kyrkan och sattes upp på en nyinköpt tomt i Stenungsund), dog väckelsen så sakta ut. Den gamle och rikt utrustade pingstkämpen lät sig motas bort av de mer frikyrkligt - med betoningen på kyrkligt - sinnade medlemmarna. Sedan försvann också den kvinnliga evangelisten, och gruppen stod utan ledare, vilket den gjort ända sedan dess (underligt nog).
I denna situation började en viss anarki göra sig gällande. Syskonen drogs åt olika håll, och snart började den ena efter den andra att lämna gruppen. Några gick till Maranata, andra till Livets ord, någon till Svenska kyrkan. Detta var 1984-86. En liten grupp stannade kvar och trodde sig kunna kämpa vidare, snällt underordnande sig direktiven från Kungälv.
Jag var en av dem som lämnade gruppen, en av de
första, och jag sökte mig till fria församlingar
och syskon med anknytning till Maranataväckelsen, först
i Ljungskile och senare i Göteborg. De intryck och upplevelser
jag fick där ledde till en ganska omfattande litteraturmission,
främst med tidskriften Lärjungaskap (startad under
namnet Väckelseropet). Litteraturmissionen är nu nedlagd
och i stället har jag startat webbsidan BibelTemplet.
...
FÖRE MIN FRÄLSNING HADE JAG
LÄNGE VARIT EN SÖKARE, och jag sökte i mycket
av det som nu kallas "New Age". Detta inkluderade också
sju års erfarenhet av haschrökning. Men jag avhöll
mig från andra droger, och insåg att faran med dem
var större än de fördelar man trodde sig kunna
finna i dem.
Under denna tid sökte jag som sagt efter svaren på frågorna om livets ursprung, och även om kristendomen fanns med i bilden, så var detta med att bli "frälst" av någon anledning det absolut sista man ville prova på. Detta var givetvis tankar som djävulen skjöt in i en, medan han uppmuntrade till andra vägar, som meditation och liknande.
Men inget av det jag prövade på gav något, annat än möjligen lärorika inblickar i olika rörelser och ideologier. Jag fördjupade mig aldrig i något, eftersom jag ganska snabbt fann ut att det inte var vad jag sökte. Jag var och är en mycket kritisk person, och nöjer mig inte med vad som helst. Efter hand kom jag fram till att det måste finnas en Gud, och att det var den Gud som Bibeln talade om som var den rätta. Jag hade läst massor av böcker, och bland dem nästan hela det Gamla Testamentet. Det som gjorde intryck på mig var de bibliska gestalternas känsla för rättsinne och deras äkta och obevekliga tro. Det tillsammans med det faktum att de alltid blivit förföljda gjorde att jag insåg att detta måste vara något av värde, något som verkligen hade ett innehåll.
Jag tror att Gud såg mitt sökande och förnam
min längtan efter gemenskap med honom. Han hade en plan,
och i den planen ingick verksamheten i Stora Höga/Stenungsund.
Planen gällde givetvis fler än mig, och planen blev
också verklighet. Vi blev frälsta, den ena efter den
andra ur det ungdomsgäng vi tillhörde. Idag är
många av de övriga som ingick i det gänget döda,
av knark, alkoholism och olyckshändelser i kombination med
droger. Så nog visste Gud vad han gjorde när han lät
en frälsningsvåg kommma oss till del.
För min del har jag funnit mig tillrätta som en fristående kristen, och fortsätter i denna frihet, med att sprida evangeliet på det sätt som bäst passar mig - för närvarande via internet.
Hoppas du finner något av värde på denna webbsida, och må Jesus välsigna dig, med frälsning om du inte är frälst ännu, och med kraft och uthållighet till fortsatt kamp för evangeliet, om du redan är frälst.
Leif Liljeström, den 12 feb 1998
(uppdaterad 29 april 2005)
"Ty Herrens ögon överfar hela jorden, för att han med sin kraft skall bistå dem som med sina hjärtan hängiver sig åt honom..." (2 Krön. 16:9)
