|
| T |
Det finns de som säger att man skall tro och inget känna. Det är fel, alldeles fel. Vad är då tron till för nytta? Man kan inte leva i gemenskap med Härlighetens Herre utan att det känns oerhört ljuvligt i själen. Det har vi otaliga belägg för i Bibeln. Andeuppfyllelsen beskrivs som honung, som vin, som levande vatten, som Nardusolja.
Frälsningen är alltså ett pågående under. Inte bara ett under du upplevde när du blev frälst. Undret fortsätter, pris ske Gud - varje dag och varje stund!
Tron är inte Gudsrikets atmosfär. Tron är det medel genom vilket vi kommer in i Gudsrikets atmosfär. Och den atmosfären är tjock av Herrens fetma, om jag får säga så. Den har alltså en substans, och den substansen kan och skall man uppleva också rent fysiskt. Det pirrar och myser i bröstet. Ibland känns det i hela kroppen. Det kallas också Smörjelsen, och vad är det för mening med en sådan liknelse om man inte upplever det just som att vara smord med en dyrbar salva?
Ta emot detta i tron, förvänta det, och tro inte att en kristen
kan klara sig utan det. Anden är panten på vår förlossning,
så allvarligt är det. Den som inte har Herrens Ande, han hör
honom inte till. Och har du Anden så vet du det. Lika påtagligt
som du vet att du andas luft.
Variationer i kraften upplever vi alla, men tomhet hör inte till variationerna.
Tomhet är katastrofläge, och då är det dags att rannsaka
och vara villig till omvändelse, omvärdering och omstöpning.
Och det i enlighet med Bibeln naturligtvis. Vad annars?
Gå i så fall med fullt förtroende till Jesus och tacka honom på förhand för korrigering. Invänta besked, impulser, tillrättalägganden. De kommer, om du litar på att de skall komma. Lyd sedan, och var inte rädd att pröva. Det som var fel faller bort av sig självt, men det som är rätt tar skruv. Plötsligt börjar livet sippra fram igen i ditt inre. Färgbilden kommer tillbaka, inspirationen, glädjen och lystern.
Så har jag upplevt det i alla fall, och jag är väl inte
unik. Det stämmer ju med apostlarnas upplevelser och med pingstpionjärernas.
Aha, så jag sätter mig i rum med dem då? Ja, med vilka
annars? Kom med du också, undret fortsätter. Det finns mycket
mera att få, av samma härlighet och kraft som de upplevde.
...
| TRONS ORDNING |
Så här kan man också beskriva trons ordning: Vi tackar först och får sedan. Att få först och tacka sedan är ett passivt förhållningssätt, det är att misstro alla goda gåvors givare. Vi vet ju att han vill oss väl. Då kan vi med tillförsikt tacka honom på förhand, för allt det goda han vill ge oss.
"Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så." (Mark. 11:24)
Alltså, säg inte "Jesus, ge mig det och det", utan
säg hellre "TACK Jesus, för att du ger mig det och det!"
Då gör Jesus det, i sin trofasthet, därför att han
är full av nåd och vet att du vill förvalta hans gåvor
på rätt sätt.
Det sista här är en grundförutsättning. Han ger givetvis
inget åt dåliga förvaltare. Men tror du på Jesus
av hela ditt hjärta och älskar honom mer än andra, då
är du en god förvaltare. Då kan du be och tacka i tro, för
Jesus vill inget hellre än ge av sin härlighet åt dig, så
mycket som du kan ta emot.
...
| VET-RÖRELSEN |
Tron är alltså medlet genom vilket vi kommer in i Gudsrikets atmosfär. Men när vi är där inne, då tror vi inte längre, då VET vi! Då har vi lämnat "trosrörelsen" och kommit in i VET-rörelsen. Halleluja! Är du med där, i VET-rörelsen? Vi VET att vi är frälsta, vi VET att Jesus lever, och att vi lever, i honom. Visst är det härligt?
Det står faktiskt mycket i Bibeln om "trons vetande", om
den visshet vi får genom tron. Visshet, erfarenhet och upplevelse.
De religiösa som så "ödmjukt" påstår att vi inget kan veta, de är således inga troende, de är tvivlare. Lyssna inte på dem, lyssna till Guds ord i stället. Annars blir du felprogrammerad.
Tron är vägen till det sanna vetandet. Säg det igen.
När du sätter tro till Herrens ord, så ger han dig vad som
är mer än tro, han ger dig visshet. Faktum är att tro i biblisk
mening ÄR visshet. Tro är övertygelse, och fast tillförsikt.
Men tro och visshet är ändå inte helt identiska. En enhet
kan ha flera delar, precis som treenigheten. Tron är PORTEN till vissheten.
Tron ser inte vad som finns på andra sidan, men den litar på
Gud och går in, och får se, känna och uppleva dess verklighet.
...
En liten genomgång av NT visar detta väldigt klart. Lägg märke till ordet VETA i följande versar (och dess förhållande till ordet tro när de nämns tillsammans).
|
| VISSHETENS FRUKT |
Vad skall man då ha all denna tro och visshet till? Den
är till för att du skall utstråla Guds härlighet, så
att människor som är öppna för det andliga kan upptäcka
Jesus i dig.
Det kommer att höras på ditt tal och synas i ditt sätt.
Vissa kommmer att bli väldigt arga på dig, till synes utan anledning,
andra kommer att visa dig välvilja, till synes utan anledning. Ytterligare
andra kommer inte att märka någonting, de är blinda och
döva för all andlighet.
Härligheten skall utrusta dig, så att du kan tala Guds levande ord, eller som här på nätet, skriva Guds levande ord. Du kan förmedla tro, hälsa, visdom, och upplevelsen av Andens fyllde, som det heter på norsk.
När du lärt känna Jesus på det här sättet, då kommer han också att kunna leda dig på rätta vägar för sitt namns skull. Du kommer att uppleva hur hans Ande ger bekräftelse över rätta beslut, och varningssignaler över felaktiga beslut.
Det kan börja födas små predikningar i ditt inre, eller profetior, sånger, frälsningsinviter. Släpp då fram dem, så att de kan bli stora i Herrens kraft.
Jesus vill inte att vi skall sitta passiva och gräva ner våra pund. Han vill sätta oss i arbete, i sin vingård, så att hans evangelium når ut till jordens ändar före hans tillkommelse. Kraft och utrustning står han för, vi behöver bara säga ja till hans kallelse.
När du har trons visshet, då kan du också tillägna
dig allt det du behöver i din uppgift som en Jesu lärjunge. Tro
att du har det - så skall du få det.
___