LÄRJUNGASKAP I ÄNDENS TID

 Tidskrift för Urkristen Tro och Väckelse * Nr 2 *1998


"TY SÅSOM DET SKEDDE PÅ NOAS TID, SÅ SKALL DET SKE VID MÄNNISKOSONENS TILLKOMMELSE..."

VINDEN OCH VÄDER-
KVARNEN


JESUS VAR EN HEL- BRÄGDAGÖRARE, en helandepredikant. Och han är än idag helbrägdagörare och helandepredikant. Det verkar inte som om Jesus nedvärderade detta. Det var inte för simpelt för honom att ägna stora delar av sin jordiska verksamhet åt sådant.

Det var ingen kroppsfixering, det var medkänsla för de svaga som drev honom. Kanske han hellre hade velat predika helgelse, men när han såg sjuka omkring sig hela tiden fick de förtur till nåden.

Inget är för svårt för Gud, han kan hela vilken sjukdom eller skröplighet som helst. Och hans folk kan det också, hans tjänare och efterföljare.

Församlingen är hans kropp och den förkroppsligar all den härlighet och fullhet Jesus själv förkroppsligade. Och allt vi behöver göra för att få uppleva detta, är att sluta göra motstånd mot det, och börja tro att det är sant.

 

JESUS är faktiskt intresserad av att hela dig, om du är sjuk. Han har inte glömt dig, men du kanske har glömt honom, och hans kraft. Den religiösa eländesförkunnelsen har fått dig att förvänta sjukdom och olycka, i stället för hälsa och välgång.

”Min älskade, jag önskar att det i allt må stå väl till med dig, och att du må vara vid god hälsa, såsom det ock står väl till med din själ.”

Så skrev Johannes i sitt tredje brev. Det tål att upprepas. Var Johannes en lyckoprofet? Nej han var en Guds profet. Och även om han såg mycket sorg och vedermöda förebådas Guds folk, så tog det inte ifrån honom tron på den personliga glädjen och hälsan.

Han gjorde det inte till en tradition att jämt klaga och jämra sig över eländet i tiden och över det än värre elände som skulle komma.

Har du upplevt sorger och bedrövelser? Det hade Jesus och apostlarna också. Har du blivit förrådd av dina närmsta, sviken av dem du förlitade dig på, och mött Åklagaren där du väntade dig Hjälparen?
Det hade Jesus och apostlarna också, långt mer än andra.

Är vi Guds barn eller inte? Har vi inte en rustning som överträffar vilken soldats som helst?

Vad är det enda som kan slå hål på denna rustning? Din otro och ditt tvivel. Ditt tvivel på att Guds planer skall fullbordas, att din bön är hörd, och att hans utvalda skall frälsas.

Är vi priviligierade framför andra? Självklart är vi det, på alla sätt. Inte bara ifråga om livet efter detta, utan också ifråga om livet här och nu.

Men välsignelserna kommer inte automatiskt bara för att vi kallar oss kristna. Lika lite som helgelsen eller något annat av det som hör oss till. De kommer inte heller genom egna mödor.

De kommer genom tron, på det fullbordade verk Jesus har gjort. Allt hör oss till, och allt förmår vi, genom tron. Tron kan förflytta berg, och den kan också förflytta dig.

Men tron går bet om du tvivlar, för tvivel och tro kan inte existera tillsammans. Vem är mest trovärdig, Gud eller du? Om svaret är Gud, då är hans löften mer trovärdiga än dina tvivel och allt vad du hört om hur omöjligt allt är.

Tvivlet är inte bara en tanke, utan det bygger upp strukturer, i ditt liv och din livsföring. Du kanske måste bryta dig ur dina vanemässiga tankar och traditioner, och låta dig korrigeras i enlighet med tron på Guds ord.

Förväntar du dig under eller förväntar du dig att allt skall fortsätta som förut? Både Gud och djävulen ser hur konkret din tro är och de agerar därefter, i sina motsatta roller.

Någonstans går gränsen mellan tron och otron, och det är den du skall passera. Och om du är över gränsen, då tvivlar du inte längre. Då är du övertygad, och är man övertygad, då handlar man därefter. Övertygelsen märks i både talspråk och kroppsspråk.

Och när kropp och själ registrerar att du är övertygad, då reagerar de på detta och börjar ta emot hälsan och kraften du utbett dig.

 

Det finns faktiskt en kraft i tillvaron som är överordnad materien, och det är tron. Tron ser på tingen ovanifrån och vet att Gud har allt i sin hand. Tron vet att allt har kommit till genom ett ord av Gud, och därför är allt som behövs bara ett ord till, av Gud.

Och det ordet har han redan uttalat över oss. Det skedde på korset, när Jesus sade: ”Det är fullbordat.” Han talar idag också, men det var tre ord som fick himmel och jord att skaka, och som tog knäcken totalt på djävulen. De orden kan också ta knäcken på dina problem och svårigheter, sjukdomar och tvivel. Det är fullbordat för dig också.

”Den som är av Gud, han lyssnar till Guds ord” (Joh. 8:47). Han låter ordet sjunka in i medvetandet, så att medvetandet anpassas efter det som ordet säger. Han så att säga ÄTER ordet, så att ordet blir en del av honom.

Det finns kraft i Guds ord. Det finns helande i Guds ord, och härlighet. ”Det flyter hälsa från hans sår”, och kraften fullkomnas – i svaghet. (2 Kor. 12:9)

Vilken svaghet är det som kraften fullkomnas i? Inte trons svaghet och inte heller nödvändigtvis kroppens. Det är SJÄLVTILLITENS svaghet Paulus talar om, dvs erfarenheten av att allt gott kommer från Gud.

”Köttet är till intet gagneligt” (Joh. 6:63), och köttet, det är du. Du är ande också, men det är du bara i den mån du är en ande med Gud (1 Kor. 6:17). Och kontaktytan är tron. Tron är den livsuppehållande länken mellan oss och Gud och mellan oss och den himmelska världen. Och har du tron, då har du också allt som är oss utlovat i Guds ord. Så låt det strömma till dig, låt kanalen vara öppen, dygnet runt.

Genom tron förmår vi, och genom tron förstår vi. Vi förstår att världen har kommit till genom ett ord av Gud (Hebr. 11:3), och att detta ord, det är samma ord han har lagt på vår tunga, och i våra hjärtan.

”Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta” (Rom. 10:8). Det helande ordet, det välsignande ordet, det förlösande ordet, det förvandlande ordet, och det profetiska ordet.

Och ljuset lyser i mörkret och mörkret har ingen makt med det. Så även om det är mörkt i tillvaron, så lyser ordet i mörkret. I ordet ”var liv, och livet var människornas ljus” (Joh. 1:4-5).

 

Är det ditt livs ljus? Ger det dig liv? Livet är härligt, när det kommer från Gud. Och det gör det, det kommer från Gud, i strömmar, för dem som tror.

Och det tar gestalt, blir ”kött”, välsignat kött, som duger till att tjäna Gud med, på alla sätt.

Då blir du ett ljus i tillvaron, och sprider ljus i tillvaron. Du driver främmande härar på flykt (Hebr. 11:34), och banar väg åt Guds änglar.
De banar väg åt dig i himlen, och du banar väg åt dem på jorden. Så sker Guds vilja, ”såsom i himmelen, så ock på jorden” (Matt. 6:10).

Och du blir en andlig maktfaktor. En andlig maktfaktor kan man inte nonchalera. Du gör intryck utan att du själv vet om det.

Du sätter gränser och du forcerar gränser. Dina ord blir ihågkomna och fortsätter att leva sedan du gått hem, där du sått ut dem.

Och vare sig vi är borta eller hemma, vill vi behaga Herren (2 Kor. 5:6-9). Bara vi inte glömmer att för oss är hemma borta och borta hemma. När vi går bort, då går vi hem. Vi är hemma hos Herren, och borta i kroppen. (En del anser att vi är borta i huvudet också.)

En gudsmänniskas ord blir till riktmärken och pelare, vare sig människor vill det eller inte, vare sig de tas emot eller inte. Hur du än förhåller dig till ordet, så påverkas du av det, och ditt liv påverkas av det.

Så ”håll dig till Bibeln och tala Guds ord; låt Herren ta striden, för segern är gjord...”

Låt ljuset skina, och skym det inte med egna verk. Ljus lyser, och liv växer. Kraft verkar, och ord talar.

Vi själva gör bäst i att hålla oss i skymundan. Gud verkar i och genom oss, och behöver inga medregissörer och manusförfattare.

Vi måste öva oss i konsten att låta bli. Det är den högsta av alla konstformer. Att kämpa TRONS goda kamp (1 Tim. 6:12), och inte köttets tarvliga kamp.

Så länge du har något att berömma dig av, så länge kommer du att sakna Herrens beröm. ”Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din Herres glädje” (Matt. 25:21).

”Det som i världen var ringa och föraktat, det utvalde Gud – ja, det som ingenting var” (1 Kor. 1:28). Människor väljer stort, men Gud väljer det som är obetydligt.

Lot valde fel, men Abraham valde rätt (1 Mos. 13:10-12). Apostlarna valde fel man, men Gud valde rätt man (Apg. 1:26, 9:15). Och det var därför Gud valde dig, därför att du på ett eller annat sätt hade nått botten.

”När vi har nått botten av tillgångar egna, vår Fader då endast begynt att ge ut...”

Låt masken ligga där du tappade den. Sugen också. Ställ lydigt in dig i ledet bland de i världen missanpassade, utkastade och bortgjorda.

Ta upp korset i stället, och bär det som en Jesu lärjunge. Hans ok är milt och hans börda är lätt (Matt. 11:30). Han ger frid och läkedom åt trötta själar, och hans käpp och stav heter Ljuvlig ro och Endräkt (Sak. 11:7).

”Vi alla som med avhöljt ansikte återspegla Herrens härlighet” (2 Kor. 3:18). Spackel och förställning skymmer Guds ljus. Han ger liv åt vem han vill, när han vill.

Och vill gör han: ”Gud ...vill att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen” (1 Tim. 2:3-4). Så vad är det då som hindrar allmakten att nå dig?

Otron. Jesus tränger sig inte på, han är en gentleman. ”Se, jag står för dörren och klappar,” säger han (Upp. 3:20). Han går alltså inte in förrän du öppnar. Så finkänslig är han, och får han inget svar går han till nästa dörr och nästa och nästa. (Så Jesus är en dörrknackare, men han har mer i portföljen än Jehovas Vittnen.)

Han kan gå förbi dig. Se till att ingen tar din krona, den som var ämnad för dig (Upp. 3:11). ”Hans gård blive öde” – ”hans ämbete tage en annan” (Apg. 1:20).

Gud har begränsat sig, därför att han är kärlek. Men kärlek är inte slapphet och viljelöshet. Kärleken betvingar, men med milda och varma åthävor. En blick på korset borde räcka för oss, för att smälta ned den stoltaste av människor. ”Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog för oss, medan vi ännu voro syndare” (Rom. 5:8).

Ju mer vi umgås med Gud och hans ord, desto klarare framstår hans verk för oss. Från tronen utgår livets flod. ”Och överallt dit den dubbla strömmen kommer, där upplivas alla levande varelser...” (Hes. 47:9).

Och träden invid floden bär frukt 12 gånger om året, dvs året runt (Upp. 22:2). Gud är evighetens Gud, och för honom finns inga årstider. Han är i full gång dygnet runt, och arbetet kring tronen pågår för jämnan.

Där finns myriader av änglar, och alla är sysselsatta med vår frälsning. Där pågår en febril aktivitet ifråga om förböner och olika tjänsteuppdrag, och alltsammans med ett enda syfte – att du skall bli frälst.

Det har sagts att när en utvald föds, så står Guds änglar runt om och nästan kivas om att få bli barnets skyddsängel. Så du kan känna dig priviligierad över måttan, du som tror.

Tänk att få vara en kändis i himlen. Här är du en doldis, men där en kändis, en stjärna, en verklig stjärna. En uppåtgående stjärna, och inte en dalande stjärna. Här dalar alla stjärnor förr eller senare. Men i himlen har man stora förväntningar på människosläktet.

Här är vårt liv fördolt i Gud (Kol. 3:3), inte för att det inte kan ses, men för att världen blundar för det. Men den som blundar för det mesta får en begränsad världsbild och går vilse.

Vi är världens ljus och den som har oss till riktmärke, den kommer på rätta vägar. Det gäller bara att tyda tecknen rätt, att se det uppenbara, det osynliga (2 Kor. 4:18, Hebr. 11:27).

Den andegåvan har alla människor och den kallas samvetet. Samvetet är den bästa av alla predikanter, och tänka sig – samvetet är kristet. Samvetet bekräftar budorden och bejakar Jesus Kristus och allt vad han sagt.

Så skall någon undgå att bli frälst, då måste han eller hon först tysta sitt samvete. Och de flesta samveten är faktiskt martyrer, de sitter fängslade bakom tunga murar av otro. ”Ja, I förnekaden honom, den helige och rättfärdige, och begärden att en dråpare skulle givas åt eder” (Apg. 3:14). Så gör de flesta människor.

De vill inte bli avslöjade, och räds för räkenskapens dag. Men ju förr vi gör upp räkenskapen med Gud, desto bättre är det. Och det oavsett hur mycket skuld vi har på kontot. Du kan få hela din skuld avskriven i ett ögonblick, genom Kristi blod.

Då kan man tala om skuldsanering. Men den gör dig inte fri ifrån plikten att ställa till rätta vad du kan ställa till rätta. Har du stulit skall du återställa det stulna eller ersätta förlusten, så långt du förmår.
Har du sårat och skadat människor måste du försonas med dem. Och detta gäller även i de små detaljerna. För ”den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är... (Luk. 16:10).

Allt finns inristat i samvetet och allt skall ut därifrån, innan friden kan residera där fullt ut. Och friden ger hälsa och hälsan ger kraft.
Och kraft behöver vi för att kunna tjäna Gud. Både himmelsk och jordisk kraft. När jord och himmel möts, då brukar blixten slå ned, då kommer den himmelska kraften.

Förvänta ett blixtnedslag då och då, av Guds välgörande kraft. Lyssna till samvetets och Andens röst, och låt dig korrigeras (Hebr. 12:5-6), så att kontakten inte bryts eller stryps.

Var radikal, men inte överdrivet radikal. Och var liberal, men inte överdrivet liberal (Pred. 7:17-19). Det räcker om man är lika radikal och liberal som Jesus själv var. Han kunde visa stor barmhärtighet mot ödmjuka syndare, hur fallna de än var.

Och han kunde visa stor vrede mot hårdnackade helgon, hur helgade de än var. Livets väg är smal, men den är inte så smal att den är oframkomlig. Man behöver inte gå på tå på livets väg, eller krypa på knä.

Res dig upp och stå med båda fötterna på jorden. Och se till att du är jordad, så att den himmelska kraften går genom dig ut i världen.

Var som en väderkvarn, som inte bara mottar kraften utan som också gör någonting av kraften. Se till att du får ett uppdrag, en kallelse i Guds verk. En andlig kallelse, där gåvorna verkar och där de förväntas verka. Gör dig beroende av Gud och hans kraft, och så lite som möjligt beroende av världen och dess makt.

En broder bad i flera år om att få komma ut på missionsfältet och idag är han där, i en fruktbärande uppgift. (Han gick alltså inte själv, utan väntade ivrigt på Guds klartecken.) Sådana människor är värda all beundran och allt stöd de kan få.

De har övergett materialismen och bekvämligheten för Jesu skull och har verkligen tagit hans befallning på allvar. Och därute hungras och törstas det efter evangelium, medan det här trampas under fötterna.
Det måste vara vår största synd, att vi har försummat de stora missionsfälten i världen. Är vi utvalda, då är vi också kallade, och vi är kallade till efterföljelse.

Tänk att Norden fick tillbringa bortåt 1500 år i onödigt mörker, för att någon apostel eller apostlalärjunge någonstans försummade sin kallelse hit. (Matt. 28:19-20)

Vi borde ha nåtts av evangeliet redan på apostlarnas tid. Tänk om det är du som med din närvaro skall välsigna Kina, eller Tibet? Eller Hammarkullen? Kvittar var det är, bara det är där Gud vill att det skall ske.

Det ligger en kallelse och väntar på alla, och ett missionsuppdrag, stort eller litet, hemma eller borta. Hälsan och kraften ingår i utrustningen. Är du intresserad? Det räcker inte, du måste vara engagerad och inspirerad, och helt obetvinglig i din längtan och dina böner.

Du måste bedja som Rakel: ”Skaffa mig barn, eljest dör jag” (1 Mos. 30:1).

”Ty HERRENS ögon överfara hela jorden, för att han med sin kraft skall bistå dem som med sina hjärtan hängiva sig åt honom” (2 Krön. 16:9). Ser han ditt hjärta skilja sig från mängden? Eller är du all din religiositet till trots lika ljum och oengagerad som alla andra?

Kan vi ens stämma in i minimikravet för Jesu lärjungar? ”Vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att göra” (Luk. 17:10). Har vi ens gjort det? Paulus gjorde långt mer än vad han var pliktig att göra. Han hade arbetat mer än de alla, påstod han, och syftade på de 12 apostlarna (1 Kor. 15:10). Vilken hängivenhet!

Om du vet med dig att du brister – och ”i många stycken fela vi ju alla” (Jak. 3:2) – så är du skyldig dig själv och mänskligheten att stanna upp för en tid och rannsaka din meritlista. Gud har nog mer för dig än du hittills trott.

______

 

”Ty HERRENS ögon överfara hela jorden, för att han med sin kraft skall bistå dem som med sina hjärtan hängiva sig åt honom” (2 Krön. 16:9)

”Gud vill att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen” (1 Tim. 2:3-4).

_______

 

 

LÄRJUNGASKAP I ÄNDENS TID

Tidskrift för Urkristen Tro & Väckelse
GÖTEBORGSVÄGEN 4, 444 31 STENUNGSUND, SVERIGE
Tel. 0303-80620

Email:
  http://bibeltemplet.net/maila.cgi

Web:
  http://bibeltemplet.net


Om du har kommentarer eller frågor om detta budskap, får du gärna skriva antingen i forumet eller skicka ett privat email.

BIBELSAMTAL: Lärjungaskap


LÄS FLER ARTIKLAR


VÄCKELSEBUDSKAP * INNEHÅLL * DATABIBELN * NYHETER * BAKGRUND * BOKHYLLAN * BÖNEALTARET * BIBELFRÅGOR * NÄTPLOCK * ENGLISH PAGES * VÄKTAREN * ADRESSER * LÄNKAR * BESÖKSRÄKNARE * VAD ÄR LÄRJUNGASKAP? *