mr_per@hotmail.com (torsdagen den 24 juni 1999, kl. 09:19)

Nuförtiden döps ju många barn mer av tradition än av religiös övertygelse det är ju en ordentlig dubbelmoral. Tycker du att präster skall vägra döpa barn om föräldrarna inte tror på dopets religiösa innebörd utan gör det mer av tradition?
Man kan ju se dopet som en handling mellan prästen,GUD och barnet, ett slags välkomnande in i GUDs vänners glada gäng men det är ju ändå föräldrarna som väljer i vilken religion som barnet ska döpas/få sin första välsignelse så därför känner jag att föräldrarna måste ha ett stort ansvar för den lilla så att hon kommer in på rätt väg från början.

, söndagen den 27 juni 1999, kl. 02:20:

SVAR (söndagen den 27 juni 1999, kl. 02:20)

MR PER: Präster skall inte alls begjuta (för något dop är det inte) små barn, eftersom Bibeln inte säger ett ord om barndop. Dopet är en symbol för reningen från den synd som en människa ådragit sig genom medvetna handlingar. Små barn har aldrig syndat, därför behöver de heller ingen rening eller förlåtelse.

De är visserligen födda med syndens begär i sina kroppar, men det är inte deras synd, utan den har de ärvt från föräldrarna och kan alltså inte lastas för den.

Bibelns lära om dopet kan sammanfatts i Jesu ord i Markus 16:16: "Den som TROR OCH bliver döpt, han skall bliva frälst."
Skall man döpas skall man alltså döpas i TRO, på egen begäran och övertygelse, annars blir dopet en tom ritual.

Jämför med ett äktenskap: Inte gifter man bort omedvetna spädbarn?
...

Sedan har du rätt i att föräldrarna verkligen har ett stort ansvar för barnet, men det betyder också att inget tvång får finnas med i bilden, vare sig åt ena eller andra hållet. Så länge barnen är små nog att inte kunna ansvara för sina handlingar, tillhör de Guds rike. Sedan när de blir lite äldre, bör de få undervisning om Jesus på ett sådant sätt att de själva får känna efter om de vill tillhöra honom.

Man har givetvis rätt att be för barnen och välsigna dem när de är riktigt små, liksom under hela deras liv, men spädbarnsbegjutning är ett otyg som inget har med verklig kristendom att göra, oavsett om det sker av tradition eller av sakramentstro.

Spädbarnsbegjutning är en i grunden hednisk ritual, som fördes in i den institutionaliserade kristenheten århundraden efter Jesu tid. Därmed delades också kristenheten på så sätt att vissa församlingar höll fast vid det bibliska troendedopet, medan andra alltmer övergick till spädbarnsbegjutning och all den övriga ritualism som absorberades från den avgudadyrkande samtiden. Ur dessa senare formades den romersk katolska kyrkan, medan de förra har brukat kallas döparförsamlingar, vederdöpare, baptister, friförsamlingar, m.m.

Det finns några skrifter på min hemsida som belyser detta historiskt. Den som vill kan gå dit via dessa länkar:

http://bibeltemplet.net/Dopet.html
http://bibeltemplet.net/Katolicismen.html
___