November Månad, i Nådens år 2020

"Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen." (Luk. 21:36)

Änglar och UFO, del 66

Kosmos,
vad betyder det egentligen?

Kosmos, vad betyder det egentligen?
Kosmos betyder en hel massa saker, ursprungligen ordning, men i sin vidare mening har det betecknat världen, universum, men också ornament, världens härskare, m.m.
Några av dess betydelser har vi här, i en uppräkning i Liddell-Scott_Jones' Dictionary, (jag tar bara med de för den här artikeln intressanta):

IV. Philos., world-order, universe, first in Pythag., acc.to Placit.2.1.1, D.L.8.48 (cf. [Philol.]21), or Parm., acc. to Thphr. ap. D.L.l.c.; “κόσμον τόνδε οὔτε τις θεῶν οὔτε ἀνθρώπων ἐποίησεν, ἀλλ᾽ ἦν ἀεὶ καὶ ἔστιν καὶ ἔσται πῦρ” Heraclit.30; “ὁ καλούμενος ὑπὸ τῶν σοφιστῶν κ.” X.Mem.1.1.11: freq. in Pl., Grg.508a, Ti.27a, al.; “ἡ τοῦ ὅλου σύστασίς ἐστι κ. καὶ οὐρανός” Arist.Cael.280a21, cf. Epicur.Ep. 2p.37U., Chrysipp.Stoic.2.168, etc.; “ὁ κ. ζῷον ἔμψυχον καὶ λογικόν” Posidon. ap. D.L.7.139, cf. Pl.Ti.30b: sts. of the firmament, “γῆς ἁπάσης τῆς ὑπὸ τῷ κόσμῳ κειμένης” Isoc.4.179; “ὁ περὶ τὴν γῆν ὅλος κ.” Arist. Mete.339a20; μετελθεῖν εἰς τὸν ἀέναον κ., of death, OGI56.48 (Canopus, iii B. C.); but also, of earth, as opp. heaven, “ὁ ἐπιχθόνιος κ.” Herm. ap. Stob.1.49.44; or as opp. the underworld, “ὁ ἄνω κ.” Iamb.VP27.123; of any region of the universe, “ὁ μετάρσιος κ.” Herm. ap. Stob.1.49.44; of the sphere whose centre is the earth's centre and radius the straight line joining earth and sun, Archim.Aren.4; of the sphere containing the fixed stars, Pl.Epin.987b: in pl., worlds, coexistent or successive, Anaximand. et alii ap.Placit.2.1.3, cf. Epicur.l.c.; also, of stars, “Νὺξ μεγάλων κ. κτεάτειρα” A.Ag.356 (anap.), cf. Heraclid.et Pythagorei ap.Placit.2.13.15 (= Orph.Fr.22); οἱ ἑπτὰ κ. the Seven planets, Corp.Herm.11.7.

Och med de intressanta menar jag 'of the firmament', som hos Isokrates, vidare 'of any region of the universe', 'of the sphere whose center is the earth's centre and radius the straight line joining earth and sun', 'of the sphere containing the fixed stars', 'of stars', 'the seven planets'.

Detta sagt för att visa, och belysa, att den översättning som är den vanliga från Enok 20, där kosmou översätts, och förstås som 'världen', inte alls behöver förstås och översättas så, utan den 'förståelsen' bottnar nog mera i att översättaren lider av den vrånga uppfattningen att Tartarus, avgrunden, är en plats inne i jordklotet. (En uppfattning som inte kan vara äldre än ifrån Galileos tid, då man började förstå att jorden är en glob och inte en skiva, och då man började vränga på sin teologi för att den skulle passa vetenskapen.)

Så här har R.H. Charles översatt, i den översättning av Enoks bok som är den mest vanligt citerade och troligen, lästa, av engelsktalande och -förstående:

"Uriel, one of the holy angels, who is over the world and over Tartarus." (Enoch 20:2)

Som sagt, Charles måste ha lidit av vrånguppfattningen att Tartarus finns inne i jordens glob, detta är tydligt eftersom han också, i sina kapitelöverskrifter, ofta menar att Enok togs med på färder i underjorden, något som texterna inte alls antyder, men som sagt, har man den uppfattningen att det hela handlar om underjorden, och inte UNDER JORDEN, som är den bokstavliga meningen i de antika skrifterna, i Enoks bok och även i Bibeln när det talas om avgrunden, så kommer allt att behöva omtolkas och ofta ges allegorisk betydelse, som när det talas om stjärnor under jorden, dessa kan alltså inte vara riktiga stjärnor utan måste förstås som änglar, vilket blir ologiskt när det talas om både stjärnor och änglar i samma sammanhang, men det löses då genom att det tolkas som poetisk upprepning.

Om det finns ett fängelse för både himlens stjärnor OCH änglar, då säger det sig självt att detta inte kan finnas i jordklotet, utan det finns ute i rymden någonstans, och denna rymd, förstår vi då, är vad grekerna kallade Tartarus, och vad apostlarna kallade det svarta mörkret, vilket ju är precis vad rymden mellan stjärnorna ÄR - ett becksvart, oändligt djupt mörker.

Så vad var Uriel satt över? Han var satt över stjärnhimlen och rymden - Kosmou och Tartarou - vilket ju bekräftas av, helt solklart, av att det är just dessa (fysiska) regioner han tar med Enok på i sina resor, och visar honom hela förståelsen av, och som Enok sedan skriver ner, så gott han kan.

Som sagt, ordet kosmos, och dess varianter i grekiskan, kan översättas 'världen', 'the world', men det är långt ifrån den enda betydelsen av ordet, som ju visas av det citerade avsnittet ovan, från ett av de mest använda grekiska lexikonen, där det också visas exempel från den klassiska grekiska litteraturen, på hur det användes om stjärnhimlen, planeterna, vår kosmiska omgivning helt enkelt, och det är helt klart så det skall förstås också i Enok 20:2, om man tittar inte på religiös tradition, utan läser Enoks text så som den beskriver Uriels roll och funktion. Han var satt över den kosmiska omgivningen, och över Tartarus - stjärnorna, planeterna, och rymden de finns i (i jordens och solens närhet, får vi förstå, dvs de delar av skapelsen som det talas om i Genesis kapitel ett, de som är relevanta för oss och vår tideräkning och våra kalendrar, m.m.).

Så texten skulle kunna översättas med den betydelsen ordet kosmos, underligt nog, fått idag, i modern tid:

"Uriel, one of the holy angels, whos is over the Cosmos and over Tartarus."
___

Not: Platons uttalande nämnt ovan är speciellt intressant, därför tar jag med en kort bit av det här, och förklarar sedan varför det är intressant (om någon inte förstår det):

"Let us also note three motions of bodies travelling to the right with the moon and the sun. One must be mentioned, the eighth, which we may especially address as the world-order, and which travels in opposition to the whole company of the others, not impelling them, as might appear to mankind in the scant knowledge that they have of these matters."

Vad han talar om är alltså rörliga objekt på himlen, och han har delat upp dem i olika nummer. De som rör sig mot höger är de som går längs ekliptikan, dvs solen, månen och planeterna, men han nämner ett annat objekt som rör sig motsatt dem, och det kan bara vara den bakomliggande stjärnhimlen, betraktad utifrån hur den rör sig på sikt, dvs under precessionen, återgången - detta 'objekt', som ju rör sig samlat, i en hop (till skillnad från de andra som han ger individuella nummer) - därför refererar han till den som ett objekt, och inte många, även om dess individuella stjärnor är många, de rör sig ju som liggande på samma bakgrundskuliss, så att säga, eller samlade i samma sfär - detta objekt är helt enkelt djurkretsen, zodiaken, och det är denna han kallar 'world-order'; kosmon.

Jag lämnar resten åt juryn.
___

Plato. Plato in Twelve Volumes, Vol. 9 translated by W.R.M. Lamb. Cambridge, MA, Harvard University Press; London, William Heinemann Ltd. 1925.

 

Ytterligare får vi veta, i Thayer's Greek Lexicon, att ordet kosmos, före och under de ptolemaiska härskarna av Egypten (som var greker), mycket sällan användes för att beteckna världen (i meningen denna världen, dvs jorden), utan det hade innebörden himlarna. Här några citat från det nämnda lexikonet:

κόσμος, κόσμου, ὁ;

1. in Greek writings from Homer down, an apt and harmonious arrangement or constitution, order.

2. as in Greek writings from Homer down, ornament, decoration, adornment: ἐνδύσεως ἱματίων, 1 Peter 3:3; --- the Sept. for צָבָא of the arrangement of the stars, 'the heavenly hosts,' as the ornament of the heavens, Genesis 2:1; Deuteronomy 4:19; Deuteronomy 17:8; Isaiah 24:21; Isaiah 40:26; besides occasionally for עֲדִי; twice for תִּפְאֶרֶת, Proverbs 20:29; Isaiah 3:19).

3. the world, i. e. the universe --- in which sense Pythagoras is said to have been the first to use the word --- but according to other accounts he used it of the heavens, (Diogenes Laërtius 8, 48, of which it is used several times also by other Greek writers (see Menag. on (Diogenes Laërtius, the passage cited; Bentley, Epistles of Phalaris, vol. i., 391 (Lond. 1886); M. Anton. 4, 27 and Gataker's notes; cf. Liddell and Scott, under the word, IV.)) ---

4. the circle of the earth, the earth (very rarely so in Greek writings until after the age of the Ptolemies;


För att sammanfatta detta, och få tidsaspekten med tydligare, gör jag en sammanställning så här:

Från 800-talet fKr och fortsättningsvis, användes ordet kosmos för att beteckna ordning, eller ornament, dekoration och liknande ord. Denna betydelse fortsatte att användas även i NT-tid, så som ses i 1 Petr. 3:3.
Från 500-talet fKr började ordet också användas för att beteckna universum, dvs den ordning ur kaos, som grekernas myter talade om, men som synes ovan användes det också, vid den tiden, om himlarna, dvs vår kosmiska omgivning.
Sedan i Septuaginta, översatt från hebreiska texter ca 250 fKr till någon gång under 100-talet fKr (de 5 Moseböckerna översattes först, och sedan de andra, troligen successivt), får ordet kosmos en för argumenteringen i denna artikeln intressant användning. Detta förtjänar en närmare titt:

Först 1 Mos. 2:1:

Så blevo nu himmelen och jorden fullbordade med hela sin härskara. (Sv. 1917)
Thus the heavens and the earth were finished, and all the host of them. (KJ)
And the heavens and the earth were finished, and the whole world of them. (LXX, Brenton)
Καὶ συνετελέσθησαν ὁ οὐρανὸς καὶ ἡ γῆ καὶ πᾶς ὁ κόσμος αὐτῶν. (LXX, Grek.)
Vay.chul.Lu Ha.sha.Ma.yim Ve.ha.'A.retz Ve.chol Tze.va.'Am. (Hebr.)

Ordet som i svenskan översatts härskara, host i engelskan, är det hebreiska Tze.va, som på andra ställen i svenskan ingår i Sebaot. Det kan beteckna änglar i vissa sammanhang, men också stjärnor, som stjärnehären, himmelens härskara, osv, beroende på i vilket sammanhang det används. Det betecknar en armé, en ordnad skara, och det är så LXX, Septuagintans översättare uppfattat ordet, och letat i sitt register och hittat kosmos, ordning, och satt dit det, i sin översättning från ca 250 fKr.

Nästa exempel är ifrån 5 Mos. 4:19:

Och när du lyfter dina ögon upp till himmelen och ser solen, månen och stjärnorna, himmelens hela härskara, då må du icke heller låta förföra dig att tillbedja dem och tjäna dem; ty HERREN, din Gud, har givit dem åt alla folk under hela himmelen till deras del. (Sv. 1917)
And lest thou lift up thine eyes unto heaven, and when thou seest the sun, and the moon, and the stars, even all the host of heaven, shouldest be driven to worship them, and serve them, which the LORD thy God hath divided unto all nations under the whole heaven. (KJ)
Ufen-Tissa Eineicha Hashamaymah Vera'Ita Et-Hashemesh Ve'Et-Haiyareach Ve'Et-Hakkovchavim Kol Tzeva Hashamayim Veniddachta Vehishtachavita Lahem Va'Avadtam Asher Chalak Hashem Eloheicha Otam Lechol Ha'Ammim Tachat Kol-Hashamayim. (Hebr.)
καὶ μὴ ἀναβλέψας εἰς τὸν οὐρανὸν καὶ ἰδὼν τὸν ἥλιον καὶ τὴν σελήνην καὶ τοὺς ἀστέρας καὶ πάντα τὸν κόσμον τοῦ οὐρανοῦ πλανηθεὶς προσκυνήσῃς αὐτοῖς καὶ λατρεύσῃς αὐτοῖς, ἃ ἀπένειμεν κύριος ὁ θεός σου αὐτὰ πᾶσιν τοῖς ἔθνεσιν τοῖς ὑποκάτω τοῦ οὐρανοῦ. (LXX)

Himmelens hela härskara, all the host of heaven, panta tou kosmon tou ouranou (all ordningen i himlen).

Tredje exemplet från LXX finns inte med i Thayers lexikon, men jag hittade det genom en sökning i ett bibelprogram (Jes. 13:10):

Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder sända ej mer ut sitt ljus, solen går mörk upp, och månens ljus skiner icke. (Sv. 1917)
For the stars of heaven and the constellations thereof shall not give their light: the sun shall be darkened in his going forth, and the moon shall not cause her light to shine. (KJ)
Ki-Chovchvei Hashamayim Uchesileihem Lo Yahellu Ovram Chashach Hashemesh Betzetov Veyareach Lo-Yaggiha Ovrov. (Hebr.)
οι γαρ αστερες του ουρανου και ο ωριων και πας ο κοσμος του ουρανου το φως ου δωσουσιν και σκοτισθησεται του ηλιου ανατελλοντος και η σεληνη ου δωσει το φως αυτης. (LXX)

Detta exemplet är hyperintressant, för här är det ett annat ord från hebreiskan, som i LXX översatts med kosmos, och det är ordet för stjärnkonstellationer, stjärnbilder i svenskan! Det visar sig att jag och Septuagintans översättare är riktiga kompisar, vi har kommit fram till samma sak från varsitt håll, men skilda åt i 2300 år sådär.
Det hebreiska ordet är Kesiyl, inkilat i Uchesilihem ovan, nr H3685 i Strong's Numbers, och har betydelsen konstellation, oftast Orion-stjärnbilden, men kan användas (som synes ovan) om konstellationer allmänt.

Nästa är Jes. 24:21:

På den tiden skall HERREN hemsöka höjdens här uppe i höjden och jordens konungar nere på jorden. (Sv. 1917)
And it shall come to pass in that day, that the LORD shall punish the host of the high ones that are on high, and the kings of the earth upon the earth. (KJ)
Vehayah Baiyovm Hahu Yifkod Hashem Al-Tzeva Hammarovm Bammarovm Ve'Al-Malchei Ha'Adamah Al-Ha'Adamah. (Hebr.)
και επαξει ο θεος επι τον κοσμον του ουρανου την χειρα και επι τους βασιλεις της γης. (LXX)

Här ser vi att ordet kosmos i grekiskan också kan inkludera änglar (änglarna över konstellationerna). Uriel var ju överängel över dessa, som Enok 20:2 visar, när man förstår versen rätt.

Sista exemplet här är Jes. 40:26:

 Lyften upp edra ögon mot höjden ​ och sen: vem har skapat allt detta? ​ Det har han som för härskaran däruppe fram i räknade hopar; ​ han nämner dem alla vid namn. ​ Så stor är hans makt, så väldig hans kraft, ​ att icke en enda utebliver. (Sv. 1917)
Lift up your eyes on high, and behold who hath created these things, that bringeth out their host by number: he calleth them all by names by the greatness of his might, for that he is strong in power; not one faileth. (KJ)
Se'U-Marovm Eineichem Ure'U Mi-Vara Elleh Hammovtzi Vemispar Tzeva'Am Lechullam Beshem Yikra Merov Ovnim Ve'Ammitz Koach Ish Lo Ne'Dar. (Hebr.)
αναβλεψατε εις υψος τους οφθαλμους υμων και ιδετε τις κατεδειξεν παντα ταυτα ο εκφερων κατα αριθμον τον κοσμον αυτου παντας επ ονοματι καλεσει απο πολλης δοξης και εν κρατει ισχυος ουδεν σε ελαθεν (LXX)

Som kan ses utifrån denna sammanställning, så användes ordet kosmos i LXX aldrig för att beteckna världen, alltså jorden, eller jordklotet, och det är också så ordet använts av övriga grekiska författare, fram till, som sades ovan, den ptolemaiska tidens slut. Och när var det? Ptolemaierna härskade över Egypten från Alexanders döds tid, och till ca år 30 fKr. Sedan förändrades ordets innebörd, kanske pga förändrade förhållanden i hela världskulturen, grekerna hade mist sitt inflytande och romarna tog över, och först i denna tid, som alltså sammanfaller med NTs tid, började ordet användas också för att beteckna denna världen, jorden.
...

Om man jämför ordet kosmos och dess varianter i Septuagintans grekiska och NTs grekiska, så framkommer (alltså) något mycket märkligt - medan kosmos i LXX betyder ordning och ornament, och fortsätter att göra så i NT, så har det i LXX också en astronomisk betydelse, medan denna är helt borta i NT, där det syftar antingen på skapelsen i sin helhet (universum), eller på denna världen, både med prefixet denna, och utan.

Letar man efter en motsvarighet i NT till "himlens härskara", så finner man stratias ouraniou στρατιάς ουρανίου på två ställen (Luk. 2:13, Apg. 76:42), de enda där uttrycket används i NT.

I Septuaginta finns det däremot med 14 gånger, fler alltså än när ordet kosmos används om samma skara. Men det är samma bakomliggande hebreiska ord, Tzeva. Så ordet stratia har bibehållit sin betydelse från LXX till NT, men inte kosmos. Vad det beror på har jag inget direkt svar på, och ingen annan heller så långt jag kunnat hitta, annat än att ord faktiskt ändrar betydelse med tiden.
...

Datering av den grekiska översättningen av Enoks bok

Textforskarna verkar vara överens om att översättningen gjordes före den kristna eran, dvs före år 0, men inte före den makkabeiska revolten (deras skäl för detta kan ifrågasättas dock), men runt ca 50 fKr är deras förslag. De har inga direkta bevis för detta, utan det är slutledningar från paralleller med andra texter från den tiden, m.m. Dock finns det några fragment bland dödahavsrullarna som tros vara från den gr. övs, och detta skulle i så fall bevisa att den är ifrån före NTs tid, kanske även före år 0, men hur länge före visar det inte.

När den grekiska översättningen av Syraks bok påbörjades (132 fKr), var enligt förordet i den översättningen böckerna i Septuagintan (Lagen, Profeterna och 'de övriga skrifterna') redan översatta. Forskare har antagit att Enoks bok översattes till grekiska samtidigt som de övriga, bibliska böckerna (den räknades som profetisk och auktoritativ av judarna i antiken, och det pågick en drive vid den tiden att översätta judiska böcker till grekiska). Då skulle övs. vara från det andra århundradet fKr, och alltså ganska långt före den ptolemaiska tidens slut. Faktiskt ca 100 år före - ett helt sekel - om siffrorna är exakta.

Då innebär det att den grekiska översättningen vi har av ordet kosmos, härrör från den tid då det hade en astronomisk innebörd.
___

 

Hur exakt ordet kosmos, i det här sammanhanget, skall översättas har jag inget klart svar på ännu, och det behövs heller inte just nu - men 'stjärnvärlden' är det jag tror bäst motsvarar vad den grekiske översättaren menade och såg framför sig, när han skrev kosmou. Som visat ovan, ordet har olika betydelser beroende på kontexten, och detta är en av de betydelserna, och med anledning av Uriels beskrivna roll och uppgift i övrigt i Enoks bok, måste det ha varit detta översättaren tänkte på.

Οὐριήλ, εἷς τῶν ἁγίων ἀγγέλων ἐπὶ τοῦ κόσμου καὶ τοῦ ταρτάρου.
Ouriel, he [is] one of the holy angels, he [is] over the starry world and Tartarus.
Ouriel, han [är] en av de heliga änglarna, han [är] över stjärnvärlden och Tartarus.

___

 

 

Ängeln stationerad bland stjärnorna

Som ytterligare bestyrkande av det ovan sagda, vill jag fråga en eller flera grekisktalande om saken. Men jag vill inte fråga en modern grek, utan en som levde i tider när ännu Enoks bok lästes och var i omlopp, om än sällsynt. Och då har jag hittat följande, och detta visar alltså hur medeltida greker förstod ordet kosmos, när de läste det i Enoks bok, och sedan refererade till detsamma, när de presenterade innehållet för sin samtid.

I Georgios Synkellos' Krönika (Ekloge chronographias), skriven troligen i slutet av 700-talet eller början av 800-talet, citerar han två tidigare grekiska krönikörer, Annianus och Panodorus, som båda levde runt början av 400-talet i Alexandria. Då skall vi först komma ihåg, att de grekiska fragment av Enoks bok som hittats, och bevarats till vår tid, har hittats i Egypten, 30-50 mil söder om Alexandria och är daterade till runt 400-500-talet, alltså samma tid som de båda krönikörerna levde. Georgios citerar alltså från dessa, dels deras utdrag från Enoks bok, men också ett resonemang angående tidräkning. Här är detta, i engelsk översättning:

"His, that is Adam's posterity, used to reckon time in weeks, up to the 165th year of Enoch, which was AM 1286. In this year, at the behest of God who is over all things, the archangel Uriel, who is placed over the stars, revealed to Enoch what a month is and a season and a year, as it is recorded in the book of this same Enoch, and that a year has 52 weeks;"

Det ena att lägga märke till här, är att förf. först betonar att Gud är över alla ting, men att Uriel var placerad över stjärnorna. Med detta synes han vilja förklara för sina läsare, att när ordet kosmou används i Enok 20:2, som han helt klart refererar till här (tills. med Enoch 72 f.), så skall det inte uppfattas som om Uriel var satt över kosmos i betydelsen världen, så som ordet hade kommit att uppfattas i hans samtid, dvs som denna världen, planeten, eller det synliga universum, eftersom bara Gud kan vara 'över alla ting'. Han vill alltså inte att läsarna av Enoks bok i hans samtid skall missförstå Uriels roll (vilket många gjorde ändå och i senare tid) pga av ordet kosmos' ändrade innebörd. Enoks bok är ett gammalt dokument, översatt till grekiska under den tid då ordet hade en astronomisk betydelse, och det är denna han sedan anger, när han säger att Uriel var över stjärnorna. Ordalydelsen är densamma som i Enoch 20:2, men ordet kosmos har ersatts med stjärnorna, astron, för att klargöra vad texten menar. (o epi tou kosmou > o epi ton astron)
Enligt författaren är alltså Uriel satt över stjärnorna, det är så han uppfattar ordet kosmou i Enoch 20:2. Och författaren är grek eller grekisktalande och skriver på grekiska. Då har vi alltså något att utgå ifrån, ett litterärt exempel, på hur Enoch 20:2 skall översättas och har översatts, i en refererande text, från 400-talet eKr.

Sedan kommer en annan grek, Michaelis Glycae, någon gång på 1100-talet, och skriver så här i sin krönika (Annales):

"It is said that the angel stationed among the stars, that is the divine Uriel, descended to Seth and then to Enoch and taught them the distinctions between hours, months, seasons, and years." (Adler, Time Immorial, p. 105)

Det här är troligen kommet från Synkellos, men denna grekiska förf. ser ingen anledning att ändra eller ifrågasätta att Uriel var placerad, i detta fall, stationerad bland stjärnorna. Att betydelsen av ordet kosmos skulle vara världen, som i denna världen, är helt uteslutet, när man läser dessa författare och krönikörer.* Dessutom, om man tittar i Enok 75:3, där Uriel också omtalas som placerad/satt över stjärnorna (himlaljusen), står det som tillägg 'världen' där också, men de grekiska författarna (om de hade tillgång också till den astronomiska delen av Enoks bok), har inte sett någon anledning utifrån det, att tillägga i sina referat, att Uriel också var satt över världen - vilket visar att ordet på det stället, som översatts alam i etiopiskan (den enda översättningen tillgänglig nu), betydande världen, helt säkert var ett likadant missförstånd som det ovan, när de läste 'kosmos' i grekiskan och trodde att det betecknade världen (denna) och inte stjärnhimlen (som i den äldre grekiskan).

En titt på versen (Enok 75:3) visar att ordet världen här är ologiskt, när det talas om himlaljusen i himlarnas himmel och i (världen?). Nej, det har allra troligast stått kosmos här i grekiskan, och skulle uppfattas som stjärnhimlen, men tolkades av de i den kristna tiden översättande etiopierna som världen.

"ty teknen, årstiderne, åren, och dagarne visade Uriel för mig, den ängel, som herrlighetens Herre satt öfver alla lysande kroppar i himmelens himmel och i verlden; på det de må styra öfver molnens yta, och, synlige öfver jorden, blifva Ledare af dagar och nätter, solen, månan, stjernorna och alla himmelens stjernor, hvilka göra sitt omlopp med alla himmelens vagnar."

'Lysande kroppar i världen'? Lysande kroppar i kosmos, har det väl stått. 75:8 och 9 har också 'världen', lika ologiskt där, men logiskt om kosmos sätts in i stället. (Liksom i vers 1-2).
...

Jag tror det räcker så här. Det sista resonemanget kanske var lite svårt att hänga med i (jag vet mycket väl vad jag menar), men det är nog ändå uppenbart för de flesta som läst hela denna artikel, att ordet kosmos i Enok 20:2 skall beteckna den astronomiska roll Uriel hade, eller har, över och bland stjärnorna. Och att då översätta 'världen', 'world', blir missledande eftersom det ordet leder tankarna till något i denna världen, här nere på jorden.

I Isaacs och i Blacks översättningar av Enoks bok (1983, 1985), översätter de faktiskt alem med 'cosmos' i Enok 75, men inte helt konsekvent (ibland är det 'world' i alla fall), som om de inte helt inser eller vill inse, som om också de har i bakhuvudet att Tartarus i samma vers (Enok 20:2) har något med planeten att göra, och därför måste kosmos också ha det (i alla fall någon gång, för att bringa harmoni i deras tankegång).
...

Ängeln som i Enoks bok flyger runt med Enok i himlen, bland stjärnorna, visar honom deras banor, förklarar kalendern för honom, karaktäriseras som över stjärnhimlen av grekiska författare, skall alltså enligt gängse, moderna översättningar och uppfattningar, vara satt över 'världen=jorden', och över Tartarus=jordklotets inre enligt modern teologi? Man skall också komma ihåg, att den grekiske översättaren av Enoks bok hade tillgång till hela boken, även den astronomiska delen, och visste alltså, när han översatte 20:2, vad som stod i kapitel 72-82, han visste att Uriel var stjärnvärldens överängel, och därför återspeglar orden i 20:2 vad som står i 72-82, han förstår innehållet i den arameiska ursprungstexten utifrån Uriels roll i hela skriften, och väljer ord efter det, ord som i den tid texten översattes hade astronomisk innebörd (även Tartarus som jag visade i förra artikeln i denna serie). Kosmos och Tartarus - stjärnhimlen och rymden, himlakropparna och den mörka svarta avgrund de befinner sig i.

"Sannfärdigt har det blifvit uppgifvet och rigtigt beräknadt, hvad som är utmärkt; ty ljusen, månaderna, de bestämda omloppen, åren och dagarna har Uriel för mig förklarat och berättat, hvilken hela skapelsens Herre för min skull befallde, (i följd af himmelens kraft,
och makten som den äger både natt och dag) att för menniskan förklara lagarne för ljuset, för solen, månan och stjernorna och alla himmelens makter, hvilka hvälfvas hvar inom sin bana." (Enok 82:7-8)

___

 

* [De vet att ordet kosmos hade en astronomisk betydelse, då översättningen till grekiska gjordes.]

___

 

 

 

 


 

 



 

Bara

Jesus

frälsar oss från vredesdomen

 


 

 

Morgondagen har ingen sett

IDAG

är frälsningens dag