|
|
|
|
|
nom modern kristendom
har man den uppfattningen, att om något är andligt,
eller befinner sig i den andliga tillvaron eller sfären,
så är detta utan form. Det som är andligt är
något som inte har en form eller substans, så som
sakerna i den fysiska världen. Inget kunde vara mera fel.
Enligt en av den tidiga kristendomens största tänkare
och förkunnare, Tertullianus, så har allt skapat en
form, en kropp. Att vara skapad innebär att ha en kropp.
Även det som är andligt. Allt skapat, även det
andliga, måste för att kunna vara skapat, ha en form,
en kropp. Det är vad att vara skapad är. 1
Något kroppslöst dimensionslöst ting existerar alltså inte, förutom i så fall abstrakta begrepp. Däremot så kan man fundera över om Gud, dvs Fadern, har en kropp, en substans, eller om hans väsen är så bortom allt vad vi kan föreställa oss, att frågan egentligen är meningslös. Jag tror det är så. Gud Fader kan aldrig bestämmas, beskrivas, avtecknas, därför att då vore han inte Gud Fader. Däremot kan de skapade tingen bestämmas, beskrivas och avtecknas. Och även Gud Sonen, då han för oss tar gestalt, antingen som Herrens Ängel eller som Människosonen, kan därför beskrivas, bestämmas och avtecknas, även om vi kanske bör låta bli. Han kan i alla fall ses, höras, kännas, och komma i ett begripligt förhållande med, därför att han begränsat sig, frivilligt, för oss.
I modern kristendom, som ju bygger på medeltida kristendom och inte urkristendom eller ens efterapostolisk kristendom, så har man alltså menat att inte bara Gud fader, utan även änglarna, och hör och häpna vi, som är frälsta, skulle, i vår andliga tillvaro, vara utan form och skepnad. Men då har man som sagt avvikit ifrån urkristen, biblisk tro, och, som sagt, detta visade även Tertullianus, när han sade att allt skapat med nödvändighet har en kropp, en form. Det är vad det är att vara skapad. Eller skapat.
Men nu är det dags att lämna det där medeltida tramset, och börja tro på Guds ord så som det är givet, och skrivet. Det är bara att öppna boken och börja läsa. Bort med skygglappar, traditionell kristen förkunnelse, vad du har hört eller läst, fått med modersmjölken eller söndagsskolan. Allt det där kunde vara mycket bra, men det är till källan vi måste gå för att få hela och oförfalskade sanningen.
Börja t.ex med skildringen av Lasarus och den rike mannen. Båda de två och Abraham var i dödsriket, den rike mannen på en annan plats än de övriga, men de var där utan sina fysiska kroppar, givetvis. Och ändå hör vi dem prata med varandra, de kan se, de kan höra, de kan känna hugnad, eller plåga, de kan vara törstiga, och de tycks kunna allt detta på ett fullständigare sätt än vad vi kan. De kunde också känna igen varandra. Handlar detta om formlösa medvetanden som flyter omkring i en genomskinlig dimma och tilltalar varandra telepatiskt? Nej, UPPENBARLIGEN inte.
Människoanden har alltså en form, en substans, en slags kropp, med samma sinnen och förnimmelser som den fysiska kroppen har, om än skiljande sig åt på ett sätt vi har svårt att förstå.
Därför är det också så här,
att den tillvaro de var i, och den rike mannen är där
ännu, är en 3dimensionell tillvaro, eftersom där
finns avstånd, och ting att fästa blicken på.
Och då kan inte den platsen s.a.s. befinna sig utanför
universum, som en del också föreställer sig och
t.o.m hävdar offentligt. Universum är vad som finns
till, vad som är skapat. Det som är andligt är
(alltså) en del av detta universum, men det består
av ett material som är annorlunda än det vi kallar materia,
eller fysiskt. Andligt är en finare form av fysiskt, snarare
än något annat än fysiskt. Andligt är något
som är mer än fysiskt, inte något som inte är
fysiskt. Andligt är fysiskt iklätt oförgänglighet,
som Paulus beskrev det. Då skall detta dödliga iklädas
odödlighet, då skall det förgängliga iklädas
oförgänglighet. Det oförgängliga är en
tillsats till det förgängliga, som gör det förgängliga
oförgängligt. Och det inser vi enkelt då vi läser
att Jesus uppstod med en andlig kropp, men att den kroppen var
densamma som han hade tidigare. Det var inte en ny kropp, Jesus
genomgick inte en reinkarnation, utan det var samma kropp som
han haft tidigare som uppstod, fysiskt, men nu var den också
andlig. Det andliga tillsattes det fysiska, så att det fysiska
blev andligt, och oförgängligt. Och när det fysiska
har blivit andligt, då är det inte längre fullt
ut underlagt de fysiska lagarna. Jesus kunde komma till lärjungarna
utan att använda dörren, och han kunde gå på
samma sätt. Men ändå kunde de känna på
honom, och se hans ärr. Och han åt jordisk, fysisk
mat inför deras ögon. Han var nu, såsom människoson,
en helig andevarelse, med både fysisk och andlig kapacitet,
form, och förmåga. Han var en fullständig människa,
sådan som Gud hade avsett människan att vara från
början. Vi saknar ord att sätta på de här
sakerna, ännu. Sarx Pneumatikon någonting kanske kunde
användas, jag kan inte grekiska men något i den vägen.
Andligt kött.
___
Andligt kött: Sarx Pneumatikon
Andlig kropp: Soma Pneumatikon
Andlig form: Morphe Pneumatikon
___
_______