|
|
|
|
|
är vi möter
änglarna i Bibeln, och då i turordning så att
säga, dvs från dess början till dess slut, så
ser vi ingenting märkligt eller direkt okänt i deras
drag, framställning, tal eller något annat attribut.
I stort sett känner vi igen allt hos dem som sådant
vi själva är och har på denna jord. Då undrar
jag varför vi skall tänka något annat om deras
värld. Dvs om DE ser ut, låter, rör sig, beter
sig som oss, vi som lever i denna värld, varför skulle
då deras värld vara annorlunda, än vår?
Visserligen, vissa av dem framställs med vingar, som keruberna,
men det har sin förklaring i det att Lucifer, som var en
kerub, efter sitt fall, återinträdde i ett "mänskligt"
tillstånd, då hans forna såtar kallade honom
just man, är detta den man, osv. Så den biten behöver
vi inte fastna i, utan änglarna är, i Bibelns och dess
profeters framställning, så lika oss, att det vore
som taget ur luften att anta att deras värld skulle vara
olik vår. Det skulle helt enkelt strida mot den logik och
det förnuft vi fått, av Gud, och den ordning han gett
världen och de levande varelserna, att varelser lika oss
till utseende skulle vara ämnade för en tillvaro helt
annan än vår.
Således är himlen en planet som vår.
(Skillnaden är att den är i ett ofördärvat
tillstånd. Och det förklarar också änglarnas
stora kraft gentemot oss. Men de är likväl människor,
fullt kapabla och kompatibla, till samvaro och -röre, med
oss.)
___
et jag hävdar
i min artikelserie, och upplever att Gud vill föra fram och
visa oss, är, sammanfattningsvis, på den här punkten,
att den himmelska världen och dess invånare, dvs änglarna,
är en värld sådan som vår och dess invånare
sådana som oss, om än i dess heliga delar, i ett ofördärvat
och upphöjt tillstånd, det vi kallar förhärligat.
Det här konceptet, eller sättet att se på saken, menar jag är fullt kompatibelt med vad Bibeln säger, och dessutom MER kompatibelt med den, än det traditionella synsättet, där jorden är en fysisk värld med fysiska, tredimensionella varelser och ting, medan himlen är en "andlig" värld, utan egentlig substans och dimensionalitet. När detta skrivs har jag på webben publicerat 46 artiklar (52 vid uppladdningen av denna), där jag går igenom bibelställe efter bibelställe och visar på hur dessa fullständigt överensstämmer med mitt synsätt. Inspirationen tycks vara oändlig, därför att egentligen hela Bibeln utgör ett enda stort bevis för detta synsätt. Så långt jag kan överblicka, ur minnet, är vartenda bibelställe där änglar omnämns, bevis för att de är människor som vi - inte oformliga andeväsen som ur intet klär på sig människokroppar fullt kompatibla med våra (det vore ett underverk likt Guds skapelse i så fall) - utan himmelska människor, som pratar, äter, vilar, frestas, umgås, rent eller orent beroende på trohet, färdas i mekaniska farkoster (vi får väl hålla med om att hjul är mekaniska konstruktioner och inte någonstans finns i naturen?), och alltså uppvisar egenskaper som "lånade" låtsaskroppar knappast skulle vara behäftade med (varför skulle en låtsaskropp behöva äta t.ex).
Alltså, alla bibelställen där änglar omtalas och där den himmelska världen och himlarna öht omtalas, visar på dessas fysikalitet, och similaritet, om ett sådant ord finns på svenska, med vår värld. De himmelska medborgarna är fullt kapabla således att interagera med oss, jordevarelser, och detta skulle väl bevisa då, och bortsopa alla tvivel om att de är av samma slag som oss, härstammande från världar eller en värld, sådan som vår, men att de befinner sig i det tillstånd vi är utlovade genom uppståndelsen och förhärligandet, vilket ju då också, kan tilläggas, berättar en hel del om deras förhistoria.
Det här ger också Bibeln mer trovärdighet, betraktat ur modern synvinkel. Människor i vår tid har inga problem med att tro på aliens, därför att stjärnhimlen talar om för oss att det mycket troligen finns sådana - medan formlösa andeväsen från en formlös andevärld frånkopplad från stjärnhimlen tycks som nonsens för nutidsmänniskan. Och det kan vi hålla med om, och ur det betraktelsesätt som nämnts ovan se som ovärdigt för både troende och tänkande människor (de utgör inga motsatser). Om det Bibeln talar om ÄR förknippat med stjärnhimlen, så som den ju själv säger om vi tittar efter, då ÄR vårt budskap och Guds löften relevanta, och har verklighetskaraktär, på ett helt annat sätt än "munkkristendomen", den inåt- eller bortvända, från all realism främmande.
Så länge som kristenheten håller fast vid
flumkonceptet, "andevärlden" och formlösheten,
kommer stjärnhimlen att vara en gåta för den.
Och omöjlig att förklara för de som ännu inte
tror. Vi kommer att vara utan ett av de största vittnesbörden
om Guds makt, och stå stumma när andra, villfarande
grupper kalasar på hela dess härlighet och vinner skaror,
därför att den appellerar på människan, därför
att den är avsedd att göra det. Och även det säger
oss Bibeln, om vi tittar efter.
_______