|
|
|
|
|
ÖRR I TIDEN,
före rymdforskningen
och före teleskopens tid,
visste mänskligheten inte vad himlen egentligen var. Vad
de hade att gå efter var mystiska, mytiska beskrivningar,
berättade av personer som i någon form av transtillstånd
eller i syner och uppenbarelser sett vad som fanns däruppe,
men ändå inte kunde förstå det och förklara
det så att det blev helt begripligt för dem som var
på jorden. Följaktligen blev vår bild av himlen
därefter, den blev ofullständig, ofta delvis påhittad,
och det växte fram traditioner som inte var baserade på
verkligheten eller ens på de få vittnesbörd som
fanns, utan på mänskliga idéer och försök
till förklaringar, där vissa inflytelserika personers
åsikter och spekulationer blev dominerande.
Idag vet vi vad himlen är. Vi har teleskop, vi har varit där, en liten bit ut, och vi känner dess form, och dess utsträckthet. Då kunde man tycka att den religiösa bilden av himlen skulle uppdateras utifrån detta. Men icke. Kristenheten, som är den levande Gudens församling på jorden, och som skulle varit främst att ta till sig dessa upptäckter, därför att de är i full överensstämmelse med vad profeter och visionärer och himlabesökare berättat, fortsätter blint, och fantasilöst, att hålla fast vid de medeltida spekulationerna och traditionerna, som om de vore gudsuppenbarelser man inte får rucka på, som om de vore Guds ord och orörbara. Traditionen har sådant grepp om Guds folk, att de hellre tvistar och vrider på bibelorden, än att bara läsa som det står, och jämföra med astronomin och se de uppenbara överensstämmelserna.
Här behövs en verklig reformation på det här området. Vi ligger 400 år efter vår tid!
Hur menar jag då, och hur skall det här tillämpas?
Ja, allt det finns i den artikelserie jag fått skriva, under 4 år av konstant uppenbarelse och insikt, som om proppen liksom öppnats och uppdämd kunskap bara väller fram, för den som tar emot och vill se, vill vara fri från tradition och spekulation.
Du kan läsa om det här, och jag föreslår att du tar en artikel i taget, med några dagars mellanrum, så att varje steg framåt på uppenbarelsens väg hinner sjunka in och få gestalt i ditt tankeliv. Sedan kommer Guds Ande själv att ta över och leda dig vidare, och skala bort skikt efter skikt av de människomeningar vi alla fick inympade i oss genom den kyrkliga och frikyrkliga traditionen, vid sidan av allt det goda vi också fick, som verkligen var grundat på Guds ord och som man långt ifrån skall förakta, dvs frälsningskunskapen och allt det som följer därmed.
Som en verkligt kort sammanfattning av det Gud vill visa oss, och som egentligen låter som det mest självklara uttalande någon kan göra men ändå är som blockerat med kopparportar för oss, kan man säga så här:
Himlen är himlen.
Himlen är vad du har ovanför skallen, och inget annat. Så enkelt är det. Så förkunnade de bibliska profeterna, och så säger Guds ord. Och ingen har bett eller befallt oss att komma upp med andra förklaringar, allegorier, liknelser eller idéer hämtade från främmande religioner. Vi behöver bara läsa som det står, och hela dess härlighet skall bli uppenbar och komma till oss, med full förståndsvisshet och andlig klarhet.
Men vad är det för speciellt med det säger någon.
Det är ju söndagsskolekunskap! Ja, det är det och
borde vara det också, även i församlingen. Det
kan verka banalt och inte säga så mycket till att börja
med, men jag utmanar dig att ta det på allvar, på
riktigt allvar, och snart skall uppenbarelsens Ande ta fatt på
dig och börja upplysa, så att sammanhangen klarnar,
och du kommer att inse vilket bedrägeri vi levt under, i
den här delen av vår tro, och vad vi gått miste
om, därför att reformationen och de följande restaurationsrörelserna
förbigick detta.
_______