|
|
|
|
|
N AV MÅNGA
MISSUPPFATTNINGAR bland kristna om det himmelska, är att
det finns en slags "andra sidan", där andevarelserna
befinner sig. Dvs de andevarelser som ännu är fria och
inte förvaras i dödsriket. Man talar också om
"andevärlden", som om det skulle finnas en andlig
värld parallellt med vår värld.
Sådant prat är bara nonsens och har inget som helst stöd i Bibeln.1 Det finns bara en värld och det är den vi befinner oss i. I denna värld finns det två tillstånd att leva i, med kropp och utan kropp. En varelse utan kropp befinner sig inte i "andevärlden" utan i samma värld som vi, men i ett annat tillstånd av existens. Dessa varelser är osynliga och ouppfattbara för våra fysiska sinnen, men vårt andliga sinne kan eller bör i alla fall uppfatta dem.
Man kan tycka detta är petitesser och att åtskillnaden är så liten att man inte behöver göra några distinktioner. Jag upplever det inte så, för i vissa fall har detta betydelse, och vårt tal skall vara i enlighet med Skriften och inte med mänskliga eller demoniska tankar. Inom ockultismen talar man mycket om andevärlden och andra sidan och föreställer sig att det finns parallellvärldar där de dödas andar håller till och varur man kan kontakta dem och vice versa. Har vi kristna alltså lånat sådan "visdom" från den ockulta världen? Det ser inte bättre ut. Kanske skedde det genom helleniseringen av kristendomen, då missionsanpassningen, den goda, gick över i helt överdrivna former, då man tog in de antika filosofernas tankegods i den kristna tron, och trädde in i en efterkristen tradition.
Där fanns också gnostiska inslag, och gnosticismen är just en rörelse som vill förandliga det mesta, i stället för att se på och uppfatta tillvaron sådan som den är. T.ex ville man påstå att Jesus bara hade uppstått andligen, men inte fysiskt. De hade svårt föreställa sig att någon kunde uppstå med en fysisk kropp och befinna sig i himlen med denna fysiska kropp. För i så fall måste ju också himlen vara en fysisk plats.
Det var bl.a Augustinus, den störste kyrkofadern, som
lade ut dessa tankegångarna2,
och som därmed ledde församlingen in i en förklädd
gnosticism. Senare kom andra stora tänkare inom katolicismen
och byggde vidare på detta, och hela tiden lånade
de tankegods från de hedniska grekiska filosoferna, som
Aristoteles t.ex.
...
ET SER ALLTSÅ
ut som om att när kyrkan trodde sig ha besegrat gnosticismen,
så hade i själva verket gnosticismen gått in
och tagit över kyrkan inifrån, och skapat en kristen
variant av gnosticismen, och det är den som nu kallas katolicism.
Men, är vi som inte är katoliker helt fria ifrån
detta då? Eller har vi mer av detta kvar än vi är
medvetna om? Det ser faktiskt så ut. Vägen är
nog lång innan reformationen till fullo fullbordats, om
vi nu skall bygga vidare på den. Bättre är förstås
att bygga direkt på Guds ord och lämna allt det gamla,
även de senare väckelserörelsernas traditioner.
För trots att de var rörelser från Gud så
representerar de bara steg på vägen och inte fullkomningen.
Vi behåller det goda, det som Anden bekräftar och lämnar
det andra, hur fint det än kan tyckas. Det är enda vägen
framåt, annars fastnar vi, för Guds Ande strävar
alltid framåt med oss, för att vi till fullo skall
nå målet.
...
ÖR ATT DÅ
ÅTERVÄNDA till uppfattningen om "den andliga världen".
Bibeln talar ju om en sådan värld? Den talar om "andevärldens
furstar och väldigheter" osv. Nej det gör den inte
alls. Det är översättarna som satt in ordet andevärlden,
medan grundtexten bara säger furstar och väldigheter.
Vissa översättningar är trogna grundtexten där,
andra är det inte.3 Översättarna
har varit rädda att man skall uppfatta dessa furstar som
jordiska furstar och uppmuntra till revolution, därför
har man satt in ordet "andevärlden" framför
furstarna. Men med det ledde man tankarna in i en annan villfarelse.
Vi är vuxna, vi kan tänka själva, vi behöver
inte religiöst förmynderi. Om Bibeln inte talar om en
andevärld skall vi heller inte göra det.
Däremot läser vi om en himmelsk värld och dess välsignelser, men då vet vi, om vi går tillbaka till Jesu uppståndelse, att den himmelska världen måste vara en fysisk värld eftersom Jesus är där i sin fysiskt uppstånda kropp. För en kropp behöver ett rum att vara i, det lär oss fysiken om inte annat. En fysisk kropp kan inte befinna sig i en andevärld, utan där kroppar finns, där finns det rum och där det finns rum, där finns de tre dimensionerna. Att de kan vara osynliga för våra ögon betyder ingenting. Vi är begränsade, kan inte uppfatta hela tillvaron. Är du blind t.ex så betyder inte det att det du inte ser befinner sig i en annan värld. Det är bara du som saknar sinnet att se det och uppfatta det. Så också med de andliga varelserna, vi kan inte uppfatta dem men de finns ändå, precis som de små djuren i visan.
Ta t.ex de onda andarna. När Jesus talade om dem gav han dem en fysisk bostadsadress: öknen (Matt. 12:43). De kan antingen bo i människor eller djur, eller driva omkring hemlösa - i "flumflum"? Nej, i öknar och öde trakter. Inte så speciellt andligt. Det talas också om Babels ruiner, att där skulle spöklika existenser och gastar hålla till (Jes. 13:20-21). Ännu en fysisk lokalitet alltså. De onda andarna är på jorden, precis som vi, men i ett annat tillstånd, och i ett liknande tillstånd befinner sig änglar, både goda och onda.
Du tycker detta låter helt främmande, så långt från vad du lärt dig som något kan komma. Men visa då ETT enda bibelord som talar om en andlig parallellvärld, eller en "annan dimension". Du kommer inte att hitta det.
Vi tar Jesu uppståndelsekropp som exempel (Joh. 19:29). När han kom till lärjungarna och visade sig för dem där de satt med stängda dörrar av fruktan för romarna, då kom han inte från en annan värld till dem. Han gick inte ut och in till en annan värld, utan han gick från ett tillstånd till ett annat. Från det osynliga till det synliga (Kol. 1:16). (Eller från det fördolda till det uppenbara.)
Människor som dött men vaknat till liv igen bekräftar
detta. I samma ögonblick de dog och deras ande lämnade
kroppen, såg de sin egen kropp ligga död medan de själva
lyftes uppåt. De kom inte till någon annan värld
(direkt), utan befann sig fortfarande i denna världen och
kunde se och uppfatta den som förut. Men vi kan inte uppfatta
dem längre. Så är det. Senare fördes de antingen
uppåt till himlen eller nedåt till dödsriket,
men när det handlar om riktning uppåt eller nedåt
så förstår vi att också det är inom
fysikens lagar, för om du skall föras in i en "andevärld"
behöver du inte åka upp eller ned utan kan bara åka
in.
...
Å SKALL VI
INTE ta och lägga bort de där gamla gnostiska idéerna
nu, och återvända, även här, till den bibliska
tron och världsbilden, så att den stämmer med
verkligheten?
Jamen det blir så trivialt! Det är mera sofistikerat att tro på en andlig värld, lite allegorisk och så där, så att vi inte behöver framstå som barnsliga i världens ögon, som inte tror på något alls. Jaså var det där skon klämde? Det är alltså bättre att smyga fram med en andlig flumvärld, än att bekänna och stå för tron på en verklig värld, i alla dess härliga tillstånd? Där vi känner längden bredden höjden och djupet!
Till sist, hör här hur Paulus beskriver tillvarons dimensioner (och då menar jag de dimensioner som faktiskt finns och som alla tillhör den här världen och tillvaron):
"Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar4, varken något som nu är eller något som skall komma, varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre." (Rom. 8:38-39)
"Därför har ock Gud upphöjt honom över allting och givit honom det namn som är över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skola böja sig, deras som äro i himmelen, och deras som äro på jorden, och deras som äro under jorden, och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre." (Fil. 2:9-10)
- Men Paulus, du glömde de som är i andevärlden, och dimension 11! Nej, Paulus glömde inte någon. Han säger att alla skall böja sig för Jesus, de som är i himlen, de som är på jorden och de som är under jorden. Andevärlden lyser med sin frånvaro. Den finns nämligen inte, den är påhittad.
Himlen, jorden och under jorden. Eller som han också säger, höjden och djupet. Detta är den tillvaro vi har, detta är vad Gud skapade. Och som sagt, i höjden befinner sig upppståndelsekropparna, de förhärligade, i sina rum med fysiska mått, och på jorden befinner sig både levande och döda (dvs döda nefilim) och ännu ej från silversnöret avklippta människoandar (kan tarva en förklaring men det får bli en annan gång), och under jorden, där har vi de kroppslösas boningar och förvaringsorter.
Det var det hela. Jamen jag har föreställt mig i
hela mitt liv att det finns en andevärld! Ja, då har
hela ditt liv varit i villa på den punkten. Så bra
att du fick läsa detta då. Nu kan du kolla din Bibel
själv och se hur det ligger till och så lämna
den religiösa traditionen på den punkten. Och det är
en stor punktl
...
AG BEHÖVDE bara
två bibelord för att bevisa det här fullständigt,
men det finns givetvis många många fler. När
du läser Bibeln från och med nu kommer du att upptäcka
dem och se på detta med nya ögon. Himlen blir verkligare
för dig, mera levande, mera inbjudande, lockande, för
nu börjar du förstå vad det verkligen handlar
om och behöver inte längre försöka inbilla
dig obegripliga saker. Himlen är en verklig värld. Halleluja,
och dit skall vi, när Jesus kommer, och sedan skall vi hit
också, och röja här. I nya kroppar, i en värld
som skall bli ny, för en tid, och sedan skall vi se nya himlar
och nya världar, i evighet.
___
NOTER
1 Jag har själv använt det någon gång - även om jag försöker undvika det - så det är ingen dom bara över andra.
2 Inte om Jesu uppståndelse, men angående änglavärlden och deras konstitution, vilket i princip blir samma sak. (1 Kor. 15).
3 Här kan du kolla själv hur 1917 lagt in ordet andevärlden där det inte finns, på nio ställen! Och hur det i flera fall leder tankarna just i den felaktiga riktning jag ovan beskrivit: BibelnOnline
4 Även ordet andefurstar där är en översättartolkning. Det heter bara furstar.
M MAN roar sig med
att skriva in ordet andevärlden i google får man upp
en massa ockulta, spiritistiska och new age-sidor. Likadant om
man skriver "spiritual world".
...
Intressant också att Augustinus från början var maniké (tillhörde manikeismen), en rörelse som starkt betonade en god andlig värld framför en ond fysisk värld, dvs det materiella, fysiska sågs som ett fallet tillstånd. (Medan Bibeln lär att det materiella fysiska kan vara både andligt och ickeandligt - både gott och "ont".)
"Some modern scholars have suggested that Manichaean ways of thinking influenced the development of some of Augustine's ideas, such as the nature of good and evil, the idea of hell, the separation of groups into elect, hearers, and sinners, and the hostility to the flesh and sexual activity." - A. Adam, Das Fortwirken des Manichäismus bei Augustin. In: ZKG (69) 1958, S. 1–25.
...
YTTERLIGARE kan man säga om begreppet "andevärlden",
att de andliga varelserna, vare sig de är utan kropp eller
har en andlig kropp, fortfarande befinner sig i den här världen
- därför att denna världen försvinner inte
för dem när de blir ande, utan den finns kvar synlig
och upplevbar för dem, men de kan inte längre meddela
sig med den. Så om man befinner sig i en värld man
kan se och höra, hur kan man då befinna sig i en annan
värld?
Sålunda existerar det ingen andevärld.
_______