 Ni blir inte hörda för era många ords skull, sade
Jesus till lärjungarna. Och så lärde han dem i bönen
Fader vår hur de skulle be (Matt. 6:7-13).
Fader vår är inte ett böneformulär, inte en ramsa
att rabbla utantill. Det var ju precis det Jesus ville motverka. Fader vår
handlar om att ställa sin själ öppen för Guds kraft,
att upprätta kommunikation och rensa bort hinder för det andliga
flödet.
Bön handlar egentligen inte alls om ord, utan om hjärtats maning
och mottagande. Gud förstår våra tankar fjärran ifrån,
förrän ett ord är på vår tunga känner han
det (Ps. 139:2-4). Orden hjälper oss att formulera våra känslor
och önskningar, men det är inte orden som "sänder"
iväg bönen.
...
"Fader". Först lär Jesus
lärjungarna till vem de skall rikta sitt hjärta och sin bön.
Fadern är den yttersta givaren, inte bara upphöjd, Väldig
Gud, utan också personlig, närstående Fader. Jesus för
sina trogna nära Gud. Han förebådar deras sonskap, de skall
bli Guds söner och få änglastatus.
Han identifierar sig också med lärjungaskaran: "Fader
VÅR". Människoblivandet medförde detta. Som upphöjd
frälsare och Herre är det han själv som mottar böner
och tillbedjan, då han åter är bevisad vara Gud och hos
Gud.
"Som är i himmelen". Lokaliteten är också
väsentlig. Gud är konung i himlen, där är hans tron.
Jorden är idag ingen manifestation av Guds direkta allmakt, och det
bör vi veta. Här råder mörker på de flesta ställen,
och i denna världen finns ingen Gudatron.
Sedan lär Jesus oss om helighet. "Helgat varde ditt namn".
Guds namn skall inte profaneras, användas för jordiska syften.
När människan förlorar känslan för att något
i tillvaron kan vara heligt, sänker det henne moraliskt. "Herren
Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan", säger
Petrus (1 Petr. 3:15). Det heliga omfattar hela gudomen, och också
våra frälsta bröder och systrar, som Bibeln kallar "heliga".
"Tillkomme ditt rike", det ställer oss längtande,
förväntande. Det ger oss vision, en blick på ting som ännu
inte är, men som skall komma. Vi projicerar detta in i världen,
och förändrar så tillvaron.
"Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på
jorden". Inte vår vilja utan Guds vilja är det som skall
projiceras, in i våra liv och vår omgivning. Jorden skall läggas
under Guds välde, och det sker genom oss, genom hans församling,
partiellt i denna tidsålder fullkomligt i nästa.
"Vårt dagliga bröd giv oss idag". Vi lärs
återigen att se Gud som försörjare och tillvarons säkerhet.
Vad hjälper pengar om du har ett hål i plånboken? Det är
Guds välsignelse som ger daglig trygghet, inte girighet (Hagg. 1:6).
"Och förlåt oss våra skulder, såsom ock
vi förlåta dem oss skyldiga äro". Inga andliga
och mentala spärrar får finnas i våra hjärtan, inget
hat, bitterhet, oförsonlighet. Sådant täpper till kanalen
till Gud och vårt inre.
"Och inled oss icke i frestelse" - det finns alltså
snaror utlagda för syndaren (Jes. 24:17, Ords. 5:22, Ords. 22:5, Ords.
29:25) - "utan fräls oss ifrån ondo" - men vi
kan genom bön och nåd undgå dem.
"Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet,
amen" (Matt. 6:13 KIIX). Gud är över allt och råder
över alltet. Vi inser sammanfattningsvis den gudomliga verkligheten,
förminskar inte Gud eller åsidosätter hans roll i våra
liv och världsalltet.
Slutordet Amen betyder inte "klart slut", som om vi med det
avslutar samtalet och sedan får återgå till vår
"köttsliga" tillvaro. Samtalet och gemenskapen med Gud fortsätter,
och pågår konstant. Amen betyder "ske så", dvs
vi ber honom verkställa det vi bett om.
MED DETTA ville Jesus alltså lära oss grunderna
för hur vi skall vara "inställda" - hur vi skall vara
mottagliga för Guds Helige Andes verkningar, så att vi blir redskap,
"väl skickade till allt gott verk" (2 Tim. 3:17).
Det är enkla men viktiga principer, grundläggande och särskilt
nyttiga för nyfrälsta. Men också bra att återuppliva
för alla Jesu lärjungar.
...
Redan orden Fader Vår borde väl omöjliggöra
att man använder Jesu bön som ett formulär. Vem talar till
sin fader från ett formulär? Med sin far talar man förtroligt,
personligt, förväntande sig hans goda, hans uppmuntran, lärdomar
och omsorg.
_______ | 