TERTULLIANUS

och Treenighetsläran

Det finns de som påstår att treenighetsläran skulle vara ett katolskt påfund. Läran om de tre gudomspersonerna, menar de, infördes i och av den katolska kyrkan vid det stora kyrkomötet i Nicaea år 325, och stadfästes vidare vid mötet i Konstantinopel 381.

Men de har fel. Vad som skedde vid de omnämnda koncilierna var bara att den romerska kyrkogemenskapen, som då hade blivit statskyrka, proklamerade SIN variant av en läroförkunnelse, som vid det laget var minst 120 år gammal.

Denna förkunnelse, om Guds treenighet, hade dessutom förts fram, såvitt känt är, i sin dittills mest utpräglade gestalt, av en person som inte var katolik, utan montanist. Hans namn var Tertullianus. Tertullianus lämnade den efterapostoliska kyrkan någon gång i slutet av 100-talet, och anslöt sig till montanismen. Någon gång i början av 200-talet skrev han så, i polemik mot några av sin tids villolärare, om treenigheten.

Vad som är så intressant med Tertullianus, är att han antyder att han fått särskild insikt om treenigheten ifrån Montanus själv (eller någon av hans medarbetare). Han skriver nämligen i sin skrift "Against Praxeas" (i engelsk översättning), i kapitel 2, att

"We, however, as we indeed always have done (and more especially since we have been better instructed by the Paraclete, who leads men indeed into all truth), believe that there is one only God, but under the following dispensation, or oikonomia, as it is called, that this one only God has also a Son, His Word, who proceeded from Himself, by whom all things were made, and without whom nothing was made. Him we believe to have been sent by the Father into the Virgin, and to have been born of her — being both Man and God, the Son of Man and the Son of God, and to have been called by the name of Jesus Christ;"

"... the mystery of the dispensation is still guarded, which distributes the Unity into a Trinity, placing in their order the three Persons — the Father, the Son, and the Holy Ghost: three, however, not in condition, but in degree; not in substance, but in form; not in power, but in aspect; yet of one substance, and of one condition, and of one power, inasmuch as He is one God, from whom these degrees and forms and aspects are reckoned, under the name of the Father, and of the Son, and of the Holy Ghost."

Eftersom Tertullianus var montanist när han skrev detta, är det troligt att han med "Paraclete" (Hjälparen), indirekt syftar på Montanus, som de menade var ett särskilt utvalt redskap för den Helige Ande.

Så då skulle alltså Montanus, som den efterapostoliska kyrkan (och även eftervärlden) ansåg vara en kättare, vara treenighetslärans upphovsman? Nej, Tertullianus skriver i samma kapitel:

"... this rule of faith has come down to us from the beginning of the gospel ..."

Montanisterna betonade alltså att kunskapen om treenigheten hade kommit till dem genom evangeliet. Dock verkar alltså insikten om treenigheten på ett särskilt sätt ha blivit klargjord, genom den Helige Ande, genom Montanus. (Den montanistiska väckelsen berörde till att börja med hela samtidens kristenhet, och de montanistiska församlingarna stod en tid i nära förbindelse med församlingen i Rom.)

Montanus beskylldes senare för kätteri av det etablerade kyrkosamfundet, och kan möjligen ha gjort sig skyldig till vissa överträdelser - om vi får tro hans motståndare, som är de enda som nedtecknat uppgifter om detta. Oavsett det, så får vi genom Tertullianus ett mycket starkt vittnesbörd om att Montanus ändå var ett gudasänt redskap för att uppliva, och bevara, den bibliska tron på Guds treenighet.

Det å andra sidan betyder förstås inte att treenighetsläran inte kan ha funnits även inom den etablerade kyrkan vid den tiden, i en eller annan form. Det fanns några andra förkunnare som använde liknande formuleringar*, men ingen gjorde det på ett så ingående och klargörande sätt som Tertullianus. Det troliga är, med utgångspunkt ifrån vad vi vet om hur den Helige Ande verkar idag, att det var med den montanistiska väckelsen och det förnyade profetiska ämbetet, som tron på den Treenige upplivades och fick en fräsch gestaltning genom först Montanus, och sedan utlades ytterligare, i läroform, av Tertullianus.

Att treenighetsläran skulle vara ett specifikt katolskt påfund kan alltså avfärdas.

Däremot var det givetvis positivt, och betydelsefullt, att läran om treenigheten antogs av den romerska kristenheten under de stora kristologiska striderna under det nästföljande seklet. Men det kan också vara så att dessa strider aldrig hade kommit, om den montanistiska väckelsen hade tagits emot och fått liva upp den efterapostoliska kyrkan och återupprätta profetians ämbete, så att de kristologiska förvillelserna hade kunnat bemötas av en kraftfull trinitarisk förkunnelse, sådan som Tertullianus.
___

* Redan år 150 skriver Justinus Martyren om Jesus:

"We will prove that we worship him reasonably; for we have learned that he is the Son of the true God Himself, that he holds a second place, and the Spirit of prophecy a third."

År 190 skriver Clemens av Alexandria:

"I understand nothing else than the Holy Trinity to be meant; for the third is the Holy Spirit, and the Son is the second, by whom all things were made according to the will of the Father." (Stromata, Book V, ch. 14)

År 200 skriver så Tertullianus:

"All the Scriptures give clear proof of the Trinity, and it is from these that our principle is deduced ... the distinction of the Trinity is quite clearly displayed." (Against Praxeas, chapter 11) - och "God alone is without sin. The only man who is without sin is Christ; for Christ is also God" (The Soul 41:3)

- och mycket, mycket mer.

År 200 skriver även Hippolytus:

"'She hath mingled her wine in the bowl', by which is meant, that the Saviour, uniting his Godhead, like pure wine, with the flesh in the Virgin, was born of her at once God and man without confusion of the one in the other. 'And she hath furnished her table:' that denotes the promised knowledge of the Holy Trinity." (Hippolytus on Prov 9:1, fragment, "Wisdom hath builded her house.")

___

Mer om montanismen:
Bitvis intressant, med mycket historiska detaljer:
http://56.1911encyclopedia.org/M/MO/MONTANISM.htm
___

Tertullianus omkr. år 200, om treenigheten m.m:
http://en.wikisource.org/wiki/Ante-Nicene_Fathers/Volume_III/Anti-Marcion/Against_Praxeas
___