Hej, jag har läst om det judiska giftermålet och det var precis som jag föreställt mig. På Jesus tid när mannen och kvinnan gifte sig var det ej fråga om en ceremoni, pastor, altargång, muntligt löfte, ja-sägning osv, om jag förstått rätt. Mannen förlovade sig med kvinnan, efter förlovningen gjorde båda sig redo för själva bröllopet. Bruden bodde i sitt barndomshem och kunde vänta brudgumen när som helst, och måste därför vara redo med en lykta. Därav Jesu liknelse om de 10 jungfrurna. De väntade på att brudgummen skulle hämta dem hem till det speciella sovrum som inretts till deras första natt. I liknelsen kommer brudgummen vid midnatt, och när han hämtat bruden beger de sig inte till en ceremoni i en kyrka eller liknande, utan till det nyinredda sovrummet för att sätta äktenskapet i kraft genom samlag. När detta var klart visades lakanen och blodet som kom från den rena jungrun är beviset på att de nu ingått ett blodsförbund. Blodsförbundet ingås bokstavligt talat när mödomshinnan brister och blod utgjuts, detta är kontraktet och det som gör mannen och kvinnan till ett kött. Efter denna händelse är nu mannen och kvinnan äkta man och hustru och en bröllopsfest börjar. Bröllopsfesten börjar efter deras första samlag för att fira deras ingångna äktenskap. I Sverige har man ju festen innan denna händelse. Omskärelsen är ju också ett blodsförbund, inte tecknat på papper, utan på mannens kropp när hans förhud skärs bort och blod spills. Det nya förbundet med Jesus krävde också hans blod, det förbundet skrevs inte på ett papper, ingen uttalade muntligen någonting, utan det avgörande var ju vad som faktiskt hände när han dog på korset. Vår gemenskap med honom är skriven i våra hjärtan och ett medlemskap i en föramling utskrivet på en pappbit har noll betydelse. Alla förbund signeras med blod och handling, inte med muntligt tal och kontrakt skrivet på papper. Detta är min åsikt, har du något svar på detta Leif?