zervan (tisdagen den 27 juli 1999, kl. 18:37)

Enligt gängse kristendom är Gud en person. Gud är skild från sin skapelse, jorden och människan. Ett annat synsätt är panteism. Om Gud inte är sin skapelse kan man inte ge Gud skulden för diverse som händer i skapelsen. Det är ett separat kretslopp som fungerar enligt naturlagar sen det satts igång. Man talar om sådd och skörd och menar inte bara bondens arbete och frukter utan att det alltid blir konsekvenser av hur man handlar. Ibland talar man om naturens hämnd när människan bryter naturlagar.

Nu har jag fått veta att Bibelns ord om att Gud hämnas fäders missgärning i tredje och fjärde led bara är en omskrivning för naturens hämnd för människors misskötsel. Min fråga är därför hur man kan säga att Gud är skild från sin skapelse när Guds hämnd betyder naturens hämnd? Det är ju två olika saker enligt kristen tro. Antingen är det Gud som hämnas eller så är det naturen. Man kan förstås komma undan Guds direkta inblandning ändå genom att säga att Gud indirekt hämnas genom att han skapat naturlagar. Men nog är det väl ett otroligt förvirrat och omständigt sätt att uttrycka en så enkel sak som att jorden är ett ekosystem med naturlagar och att det väl säger sig självt att ingår man i systemet kan man inte göra vad som helst utan att drabbas själv.

Vore det inte dags att göra Bibeln lite enklare att förstå? Man har tagit bort Guds namn Jehova och ersatt med Herren. Vet inte om just det gör det enklare att förstå. Men ersatte man Gud med Naturen i de fall man menar att det är så vore det mycket enklare att förstå.

, fredagen den 30 juli 1999, kl. 01:47:

SVAR (fredagen den 30 juli 1999, kl. 01:47)

ZERVAN: Gud har försett världen med andliga naturlagar såväl som med fysiska. Därför kan man mycket väl tala om Guds hämnd och naturens hämnd, och mena samma sak. Det bör inte vara någon svårighet att se världen ur dessa perspektiv utan att hamna i panteism.

Däremot håller jag inte med om att Guds hämnd på fäders missgärningar skulle handla enbart om sådant som kan hänföras till miljöförstöring och misskötsel av naturen. Där har du nog fått fel information, och jag föreslår att du begränsar dina kunskapslämnare till dem som tror bokstavligen på Bibeln.

Här handlar det först och främst om synder begångna i direkt uppror mot Guds bud. Det handlar om människor som känner Guds lag, och ändå bryter mot den. (En sådan process som många västländer är inne i nu, och som vi redan börjat se de katastrofala följderna av i samhället och i kulturen.)
...

När det gäller Bibeln så säger det sig självt att man inte kan ändra i Guds ord. Man tror på den, eller så låter man bli att tro. Är något svårt att förstå, så får man be Gud om vishet, och så ger han vishet och förstånd. Gudsfruktan är visdomens begynnelse, skrev Salomo.

Mänsklig "visdom" är oftast ett hinder för Gudsgemenskap. Jesu föredöme är barnet. Barnet tror utan att ifrågasätta, spekulera, dividera. Av HJÄRTATS tro blir man rättfärdig, och av munnens bekännelse frälst. Den gudagivna tron passerar alltså förbi hjärnan och går direkt ut genom munnen, obesmittad av människotankar.

Eller låt mig säga så här: Bibeln är "kodad", för att endast de som söker med rättsinne och barnasinne skall kunna förstå den. Jesus sade: Om någon vill göra Guds vilja, så skall han förstå om denna (Jesu) lära är av Gud.

Genom TRON förstår vi, och genom tron förmår vi.
___