Katarina (torsdagen den 25 november 1999, kl. 23:11)

Hej, Jag läste svaret till Roberts fråga om bl.a. Livets Ord och undrar vad JDS-läran är och vad det innebär. Jag undrar också vilka de andra främmande läroinslagen i deras rörelse är. Tack så mycket för svar.

, torsdagen den 25 november 1999, kl. 23:12:

SVAR (torsdagen den 25 november 1999, kl. 23:12)

KATARINA: JDS-läran står för Jesus Died Spiritually, dvs "Jesus dog andligen", och går ut på att när Jesus dog på korset, så dog inte bara hans kropp, utan också hans ande.
Detta är blasfemi, eftersom Jesu ande är Gud Sonen, andra personen i gudomen, och Gud kan inte dö.

När Livets Ord startade var det mycket strid kring denna lära, men på senare tid påstår sig Ulf Ekman ha tagit avstånd från vissa aspekter av den, som t.ex att Jesu ande blev förd till helvetet och låg där "död" och plågades av lågor och demoner i tre dygn.
Jag vet inte vad som lärs ut hos LO idag, men när man talar med personer som är anhängare till Ulf Ekman, så visar det sig att de fortfarande håller fast vid idén att Jesus dog andligen.

Går man djupare in på teologin bakom denna lära, finner man att den har sin grund i ett katolskt kyrkokoncilium i Kalcedon 451. Där fastslogs att Jesus när han blev människa, blev människa till ande kropp och själ, och att alla tre "delarna" måste dö för att människans synd skulle kunna försonas.
Med det synsättet, som alltså är en variant av JDS, är det inte Gud Sonen som dör på korset, utan Jesu människoande, och hans kropp och själ.
Men då hamnar man i en annan villfarelse i stället, och det är att man får två "söner" - en gudomlig och en mänsklig.
Konciliet sökte undvika denna dualism genom att, utan någon logisk förklaring, hävda att sonen ändå var en. Men utvecklingen i den tidiga katolska kyrkan efter detta visar att den konstruerade läran ledde till ständiga urspårningar och nya varianter av villfarelsen.
Lärostriderna kring denna dubbla kristus-personlighet pågick ända fram till 700-talet, då utläggningarna blivit så krångliga att de knappast längre gick att förstå. Kalcedon ledde till teologiskt skeppsbrott med andra ord.

Trots detta har de flesta förgreningar av katolicismen, även de protestantiska, övertagit Kalcedons lära, eller delar av den. Därför är det troligt att JDS-läran, som alltså är en modern variant av Kalcedon, har kommit in i trosrörelsen via någon som varit skolad i den kalcedoniska teologin, eller på något sätt varit påverkad av den.

Såvitt jag vet har den eller någon liknande lära aldrig förkunnats i pingströrelsen, och ej heller i Maranata. Dessa väckelserörelser har inget ursprung i kyrkokoncilierna, utan följer på en linje av fria församlingar som går tillbaka genom medeltiden ända till den urkristna församlingen. Bland dessa tror man på Bibelns ord om att Jesu kropp var mänsklig, och att hans ande var gudomlig. (Se t.ex Rom. 1:3-4, Kol. 2:9, Fil. 2:5-8, Hebr. 2:14, 10:5-7).
...

Andra främmande inslag i LO är framgångsteologin, som menar att frälsningen medför materiell framgång, och rikedom.
Trosrörelsen är också nära förbunden med den karismatiska "väckelsen", och ser på katolska karismatiker som trossyskon. Tar man reda på vad katolska karismatiker står för, (t.ex på deras hemsida i Sverige) ser man att de på inget vis ifrågasätter den katolska skökoreligionen med sitt avguderi, helgontillbedjan, påvedyrkan och mycket annat, som är helt främmande för sann kristendom.

Detta som jag nämnt nu räcker för att det skall bildas en ström av främmande andliga influenser in i denna rörelse, som på så sätt får utrymme att verbalisera falska profetior, uppenbarelser, etc, och att påverka den andliga inriktningen åt fel håll.
Samtidigt finns det intet ont anande uppriktiga kristna där, som för fram sådant som är äkta.
Jag tror att det är JDS-läran som är roten till det onda, och om den rensades ut fullkomligt, så skulle det andra rätta till sig så småningom. Men det verkar inte som om JDS-läran blivit helt utrensad, tyvärr.
___

David, fredagen den 11 november 2005, kl. 11:05:

Vill bara klargöra Livets Ords variant av "JDS" genom att citera ur doktriner, ett stycke ur "Soteriologi - Läran om frälsningen"

Däremot har kristna under olika tider sett olika sidor av det som hände på korset, utan att för den skull förneka de grundläggande elementen och inslagen i Jesu lidandes historia och Bibelns uppenbarelse av försoningen.
Diskussionen om huruvida Jesus dog andligen eller ej är ofta förvirrad. Om vi människor på grunden av synden är andligt döda, så måste rimligtvis den som återlöser oss på något sätt ta del av denna andliga död. Att påstå att det är en omöjlighet för Gud att dö, är att inte förstå vad död är. Man vill på ett rationalistiskt och sekulariserat sätt begränsa Gud. Redan reformatorn Martin Luther fick slåss mot sin tids rationalister som inte heller ville acceptera att Gud dog i Kristus, utan menade att det bara var människan Jesus som dog. Detta föranledde Luther att utbrista: "Jag kan inte tro på en Gud som ej kan dö." Hela Kristus dog för våra synder, inte bara människan, utan gudamänniskan.
I detta sammanhang är det naturligtvis viktigt att definiera begreppet "död". Döden innebär inte att existensen utsläcks, utan att relationer avbryts! En fysiskt död människa fortsätter ju att existera men hon har inte längre kontakt med livet på jorden. Liv innebär förbindelse med omgivningen. När relationen med Gud är borta, så inträder den andliga döden. När Gud låter sin vredes svallvågor gå över den synd som Jesus bär när han på korset blir gjord till synd (2 Kor 5:21), så erfar Jesus gudsövergivenhet och andlig död: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?" (Matt 27:46)

Seger och triumf

Påståendet att Jesu ande och väsen släcktes ut och byttes ut mot djävulens ande de tre dagar Jesus är död är däremot helt felaktig. Påståendet att djävulen dansade ringdans i helvetet under de tre dagarna Jesus vad död, är en spekulation som det inte heller finns så mycket bibliskt utrymme för.
För att sammanfatta vad Bibeln säger om Jesu död och uppståndelse, kan vi konstatera:
1. Jesus dog verkligen som ett ställföreträdande offer för våra synder.
2. Han gick verkligen ned i dödsriket. Han både smakade dödens vånda och gick åstad i anden och predikade för fångna andar.
3. Han uppstod verkligen på den tredje dagen. Hans döda kropp uppstod, inte bara hans ande.
4. Syndens skuld blev betald och syndens makt blev verkligen bruten.
5. Dödens udd blev bruten.
6. Satan blev besegrad och avväpnad.
I uppenbarelseboken 1:18 säger Jesus klart: "…jag var död, men se, jag lever i evigheternas evigheter och har nycklarna till döden och dödsriket." Om du tror på dessa grundläggande sanningar och tror på att Jesus gjorde det för dig, så räcker det för din frälsning! Korset är platsen för dessa sanningar och blodet är försoningsmedlet som Jesus ger för att återlösa människa från den andliga, fysiska och eviga döden, tillbaka till gemenskap och frid med Gud igen. Genom hans död blev det seger. Genom hans uppståndelse blev det triumf. Livet vann, och detta eviga liv get han åt all som åkallar hans namn.