Jackey (fredagen den 11 februari 2000, kl. 14:18)

Får man göra allt det man inte har råd att göra här på jorden och det man inte kan i himlen?
Får man krama Jesus?
Får man åka skateboard?Kommer man bo i hus eller bara driva omkring i härligheten?

, torsdagen den 17 februari 2000, kl. 04:23:

SVAR (torsdagen den 17 februari 2000, kl. 04:23)

JACKEY: Himlen kommer att överträffa alla våra förväntningar. Det vi trodde var stort här på jorden kommer att verka futtigt när vi ser allt det härliga i himlen. Du kommer att få krama Jesus, och du kommer att kunna fara runt i universum precis som änglarna, tvärs genom tid och rum.
Du kommer också att få en uppgift, som skyddsänglarna, och när du får den kommer du att inse att allt du upplevt här på jorden med Jesus varit en förberedelse för den uppgiften.
___

, torsdagen den 17 februari 2000, kl. 21:18:

Jacob Lindman (torsdagen den 17 februari 2000, kl. 21:18)

Men det står i Bibeln att det inte finns några dåliga saker eller nått ledsamt.Men om det är så som du säger att vi kommer att tycka att allt som är stort nu kommer att vara fjuttigt i himlen så kommer vi ju komma ihåg våra kompisar och släktingar som inte är frälsta som är i helvetet.
Jag tror inte man kommer i håg nånting från tiden på jorden. Eller vad säger du?

, torsdagen den 24 februari 2000, kl. 03:18:

SVAR (torsdagen den 24 februari 2000, kl. 03:18)

JACOB: Om vi läser de bibelställen där det talas om människor som antingen är i himlen eller i dödsriket, så ser vi att de minns sina liv på jorden. Den rike mannen i Luk. 16 mindes sina ofrälsta bröder, och martyrsjälarna i Upp. 6:9-11, 18:20, 19:1 f. mindes sina slaktare och gladdes över deras dom.
Gud är inte orättvis mot någon människa. De som kommer till Gehenna har själva valt det, och de som kommer till himlen har mottagit nåd utöver nåd genom Jesu blod. Vi kommer nog att inse att själarna är där de skall vara när den dagen kommer.
Men förhoppningsvis blir släkt och vänner frälsta genom vårt vittnesbörd och våra böner.
___

, fredagen den 07 april 2000, kl. 12:16:

Erik (fredagen den 7 april 2000, kl. 12:16)

Antag att jag och min flickvän blir nerskjutna av en rånare. Hon som tror på Gud kommer till himlen medan jag som inte gör det kommer till helvetet. Där lever jag i evighet med vetskapen att hon är i himlen, även om jag själv har det dåligt. Hon däremot lever i evighet i lyx och överflöd men hela tiden ligger min tillvaro i helvetet och gnager på hennes samvete. Efter trettio år i himlen är hon antagligen rätt trött på allt, efter trehundra totalt deprimerad och efter tretusen, eller tre miljoner, eller tre miljarder... Du har ju själv sagt att man minns sina tidigare liv i himlen. Nä, jag skulle aldrig vilja komma till himlen om jag inte fick ta med mig dem jag älskar.

, tisdagen den 11 april 2000, kl. 22:34:

SVAR (tisdagen den 11 april 2000, kl. 22:34)

ERIK: Jag tror man kommer att se på de gudsfientliga själarna med rättvisans ögon i himlen, och inte utifrån sentimentala känsloband.

Om din flickvän hade gått med i nazistpartiet och vägrat lämna det trots dina försök att tala henne till rätta, hade du fortfarande känt detsamma för henne då?

26. "Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.
27. Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.
28. Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och ser till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?
29. Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom
30. och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'
31. Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?
32. Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.
33. Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. -
34. Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?
35. Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre." (Luk. 14)
...

Vad Jesus säger här är att ingenting på jorden, inte ens våra närmaste släktingar, är värda att offra evigheten för. Står valet mellan dem och himlen, måste vi välja himlen och inse att de som förkastar frälsningen gör det av eget fritt val.
___

Göran Jonasson, onsdagen den 14 november 2001, kl. 17:48:

Har hört att man skall känna igen varandra i Himlen.Var står det i Bibeln?

SVAR, torsdagen den 15 november 2001, kl. 00:11:

Till att börja med ser vi att lärjungarna kände igen Jesus efter hans uppståndelse (Joh. 20:19 f). Då är frågan vad vi menar med himlen. Är det den himmel vi kommer till efter döden, eller den himmel vi skall bo i efter vår uppståndelse? Det kanske inte spelar någon roll, jag tror vi känner igen varandra oavsett var vi befinner oss och i vad slags tillstånd vi är.
När vi dör kommer ju bara vår ande till himlen, kroppen bäddas ner i mullen och får vila där tills uppståndelsns dag. Men jag tror att även vår ande är igenkännlig, och baserar detta på t.ex Lasarus och den rike mannens upplevelser i dödsriket (Luk. 16:19 f).
Det står att den rike mannen lyfte upp sina ögon och fick se Lasarus, långt borta. Han kände alltså igen den fattige man som hade legat utanför hans port och tiggt. Av skildringen framgår också att en människoande har samma gestalt och förnimmelser, om ock inte samma substans, som en människokropp. Den rike mannen kunde se, han hade fingrar, tunga, och kunde känna törst och plåga, i sin kroppslösa tillvaro. Även Lasarus upplevde känslor, men av mera angenämt slag.

Så utifrån detta kan vi vara ganska säkra på att man känner igen varandra i himlen, för tillvaron där kan knappast vara mindre fullödig än i dödsriket. Det finns ju också många "nära döden"-vittnesbörd om detta. Människor som dött har känt igen sina nära och kära i himlen, innan de tvingats återvända hit igen.

Till sist så kände ju Johannes igen Jesus, när han visade sig i sin härlighetsgestalt, vid uppenbarelsen ute på Patmos.

Så vårt utseende får vi dras med hela evigheten, men det kommer nog att förbättras en hel del vid uppståndelsen.
___

Stina, lördagen den 07 juni 2003, kl. 16:37:

Om jag har varit en god människa, men inte tror på Bibeln, kommer Gud verkligen att skicka mig till helvetet då?

SVAR, lördagen den 07 juni 2003, kl. 23:40:

Man kommer inte till himlen på grund av sin egen godhet, utan på grund av den godhet som finns hos Jesus.

Himlen är en fullkomligt ren och helig plats. Inget orent får komma in där, för då kommer detta orena att sprida sig och fördärva himlen, precis som jorden fördärvades en gång.

Det betyder att även om man är en "god" människa här på jorden, dvs man gör så "gött en kan" och är snäll mot alla, laglydig och betalar sin skatt, så är man ändå aldrig så ren inför Gud, att man platsar i himlens heliga atmosfär.

Alla människor bär på syndens arv i sina gener. Vi är barn av Adam och Eva, och därför är vi bärare av det DNA som de förde in i mänskligheten. Vi kan aldrig komma ur det i detta livet, och vi kan heller aldrig rena oss ifrån våra egna syndförvärv, dem som vi gjort av fritt val.

Egentligen skulle vi alltså vara förlorade, om det inte vore för Jesus.

Jesus kom till oss, för att vi skulle kunna komma tillbaka till honom. Det vi inte kunde, det gjorde han. Han levde det liv vi borde ha levt, och blev därmed vår Räddare. Han gjorde det därför att han är Gud själv, i mänsklig gestalt.

I och med detta blev han den andliga stamfadern för en ny mänsklighet. Han är den "andre Adam", och han föll aldrig i synd, lät sig aldrig frestas av djävulen.

Denna nya mänsklighet fortplantar sig inte i kött och blod, utan i ande och själ. Vi som tror på honom och öppnar våra hjärtan för honom, blir nya skapelser, i vårt inre.

Detta nya gudomliga inre skall vid uppståndelsen blomma ut och klädas i en ny, ren och fullkomlig kropp, som kan gå in i den himmelska världen. Då får vi återvända till det paradistillstånd som Adam och Eva förlorade.

Detta är det frälsningserbjudande Gud ger oss, genom Jesus Kristus. Vi kan inse att vi behöver det, eller så kan vi förkasta det och gå vår egen väg. Men konsekvenserna är eviga. Vi kommer antingen till himlen, eller till den plats där ondskan för evigt skall förvaras.

Det handlar alltså inte om hur "goda" vi varit i detta liv, utan om vi tagit emot det himmelska fröet, det frö som börjar växa redan här och blommar ut helt i paradiset. Himlens invånare blir en ny människoart, och denna art härstammar andligen från Jesus.

Därför säger Bibeln: "Tro på Herren Jesus, så skall du bli frälst."
___

Anna-Karin Hässleholm, lördagen den 05 februari 2005, kl. 20:07:

Om en kvinna som längtar efter ett eget barn men inte kan få det, kommer hon att kunna få barn i himlen, där alla är fullkomliga?

SVAR, fredagen den 17 april 2009, kl. 14:44:

Senkommet svar till Anna-Karin:

Jag tror inte någon föder barn i himlen, men barnlösa kvinnor kommer mycket säkert att få ta hand om föräldralösa barn i himlen.
___