lyssnaren (fredagen den 30 juni 2000, kl. 17:20)

Var bör man egentligen dra gränsen mellan "andlig" och "världslig" musik?

Det finns väl ett ganska brett spektra mellan Iron Maiden och Målle Lindeberg.

Kan man som kristen lyssna på t ex gospel, country, lugn pop/rock eller likande?

Var drar du gränsen?

, torsdagen den 06 juli 2000, kl. 10:35:

SVAR (torsdagen den 6 juli 2000, kl. 10:35)

Är man frälst och Andefylld så känner man själv vad som är förenligt med livet i Jesus. Den frälsta själen lever i en atmosfär av tillbedjan, tacksägelse och lovsång till Gud.
När världslig musik når våra öron uppstår en klyfta. Det går inte att tillbe både Gud och Baal, det går inte att befinna sig i två tempel samtidigt. Guds barn har sin lovsång, världens barn har sin, och herrarna/inspirationskällorna är inte desamma.

Om frälsta, andefyllda kristna sjunger och spelar gospel (gospel är de svartas lovsång) eller väckelsekristen country, pop eller svensk väckelsesång, så är det i så fall ett uttryck för deras tillbedjan till Jesus, inte ett uttryck för deras vilja att bli kända artister eller få utlopp för sina drifter. Musiken blir därefter, den får antingen en ton av himlen, eller så får den någon annan ton. T.ex fortplantningsdriftens locktoner, aggressivitetens, självhävdandets, avguderiets eller någon annan drifts tongångar.

Många religiösa ungdomar startar band av precis samma begär som världens barn gör det. De vill bli populära, beundrade av motsatta könet, tjäna pengar, se sina namn på affischer, osv. De gör det inte för Jesus, utan ber Jesus göra det för dem (om de alls frågar honom).

Gränsen går alltså vid hjärtats dörr. Bor Jesus därinne, så lovsjunger man honom. Den musiken tonar i harmoni med den helige Ande, så att tacksägelsen inte tystnar. Tvärtom stimuleras tacksägelsen och lovprisningen, tungotalet och nådegåvorna.

Gå på ett brinnande väckelsemöte och känn in atmosfären där, i bönen och sången och tillbedjan. Lev kvar i den tonen, skaffa inspelningar av sådan sång och musik, hellre än stela studioinspelningar. Det är lika bra att vänja sig, för i himlen blir det bara sådana tongångar. :o)
___