PB, Norrköping (lördagen den 3 juli 1999, kl. 19:37)

En undring angående den stora kampen (GUD mot Satan)
Tolkar vi det på samma sätt? Frågorna kommer sist!

Satan som var en uppstudsig ängel ville helt plötsligt bevisa att människorna Gud skapade aldrig skulle tro på Gud om dom blev frestade av lite av varje.
GUD antar utmaningen med Satan, men en viss tid bara. Sen ska Satan förgöras oavsett vem som hade mest rätt.
GUD märker snart att Satan har rätt så därför måste han ta till med hårdhandskarna och ger människorna de sk. strafflagarna i GT där människor dödas på de mest brutala sätt genom stening om dom inte lyder.
GUD försöker sedan via människor sprida evangeliet i 2000 år via sina utvalda missionärer.
Men det går trögt för Satan kör ju med samma spel tillbaka, han skapar Islam, Hinduism, Buddhism och 100-tals andra religioner så GUD inser att han bara kan vinna en bråkdel av alla själarna som finns så därför nöjer han sig med det och nu snart ska alltså de som inte gick att övertyga straffas och Satan ska förgöras.

Frågor:
1. Satan måste ju missbedömt detta vad, han är ju en förlorare oavsett om han vinner.
2. De kristna som blivit frälsta måste ju se sig själva som förädlade och utvalda människor, precis som judarna kände och fortfarande känner. Ger inte detta väldigt mycket skuldkänslor om man inte lyckas leva upp till allt som Gud kräver av en riktig kristen. För mig verkar det största straffet vara att alltid vara rädd för att synda och därför bli rädd för att leva.

, lördagen den 03 juli 1999, kl. 19:40:

SVAR (lördagen den 3 juli 1999, kl. 19:40)

PB: Gud som visste allt från begynnelsen, hade en plan från första början. Det finns ingen anledning att betvivla att allt löper i enlighet med den planen, och att utgången blir den som Gud avsett från början.

Det betyder inte att utgången för dig nödvändigtvis blir den önskade, för även om Gud vill att alla människor skall bli frälsta och därför har ordnat en möjlighet till det, så har du fortfarande din fria vilja, och den tar Gud hänsyn till.

Gud har gett oss livet, han har gett oss den fria viljan, och han har ordnat så att alla människor som vill bli frälsta, kan bli frälsta. Här ser jag detta livets mening: vi prövas.

Alla ställs någon gång under livet inför valet mellan det goda och det onda. De flesta gör det många gånger. Beroende på vilka vägval vi gör, leds vi antingen mot Gud eller bort ifrån honom.

Ibland förmår vi inte ens själva ta steget i rätt riktning, men hade vi åtminstone VILJAN att göra det rätta, så ser Gud det och tar hänsyn till det.

Detta har inget med själva frälsningen att göra, utan det är de val vi människor kan göra. För att frälsningen skall kunna ske så måste Gud personligen ingripa genom att uppenbara sin Son för den sökande. Utan tron på Jesus kan ingen bli frälst. Jesus är vårt försoningsoffer inför Gud, genom vilket Gud utplånar våra synder.


Det är här svaret på din andra fråga kommer in. Hade vi varit utlämnade enbart åt vår egen förmåga att söka och göra det rätta, hade vi sannerligen fått leva i fruktan och prestationsångest. Men så fungerar det inte när man är frälst av nåd. När man blir frälst så flyttar Guds Ande i in hjärtat, och Jesus lever därefter sitt liv genom oss.


Behöver en gren anstränga sig för att leva? Nej, bara den har kontakt med trädstammen, så växer den och bär frukt. Bara vi har ordentlig kontakt med Gud genom Jesus i den helige Ande, så kommer tillväxten av sig självt.

Vi behöver alltså inte vara rädda för att inte kunna leva upp till Guds krav, för Gud själv lever upp till dem, och han bor i oss! Och nåden är verksam och vår brist hindrar inte Jesu överflödande kraft att verka.


Detta är det Nya förbundets stora hemlighet. Jesus är lagens fullkomnare, och när han bor i dig fullkomnar han lagen genom dig.

Så bara slappna av, och tro dig till liv. Liv kan inte presteras, men det kan genereras, genom Guds makt ovanifrån.
___