Ronny (måndagen den 31 januari 2000, kl. 16:03)

Jag tror inte på att jag behöver gå med i någon
församling för att känna mig mer kristen eller så,
ända sen jag var liten har jag kännt en samhöriget med Gud men jag vet fortfarande inte
om jag kan kalla mig frälst eller så,alla människor känner ju olika när dom blir frälsta
och jag vill inte gärna uppleva en falsk känsla
ihop med andra människor.
Jag tror och jag vet att Gud Jesus Kristus finns
och att han väntar på att få möta oss och
få en evig tid tillsammans.
Min fråga till dig är:Vad skall jag göra för att
känna mig ännu mera nära Gud mer än att be till Gud varje dag och hoppas att Gud tar sig till mig.

Jag VET att GUD är den rätta vägen till evigt liv.
Jag hoppas och ber nästan varje dag att den
här världen skall förbättras till det bättre
utan den ondska som råder.

M V H

, torsdagen den 03 februari 2000, kl. 05:44:

SVAR (torsdagen den 3 februari 2000, kl. 05:44)

RONNY: Att bli frälst är att överlåta sig helt till Guds vilja. Det innebär t.ex att om Gud vill att man skall ta kontakt med andra frälsta, så opponerar man sig inte emot det, utan lyder och blir välsignad. Det är inte fel att vara kritisk och vaksam, men det gäller i så fall även mot oss själva. Vi har en benägenhet att vilja undfly Guds vilja ibland, och det kan yttra sig i t.ex rädsla för att gå med i en församling.

Det verkar som om du bara ber till Gud Fadern. Det räcker inte, du måste börja be direkt till Jesus, åkalla hans namn, och samtala med honom öppet utifrån ditt innersta. Säg honom alla dina bekymmer, synder, glädjeämnen och funderingar över framtiden. Vandra i hans åsyn, och följ hans ord i Bibeln utan kompromiss.

Det gäller också att bekänna inför omvärlden att man tillhör Jesus, för den som förnekar Människosonen inför människorna, han skall av Människosonen bli förnekad inför Fadern.

Om man vill följa Jesus skall man också låta döpa sig. Med det bibliska troendedopet följer löftet om uppfyllelsen av den Helige Ande, och här kommer det in som du efterlyser i din fråga. Den Helige Ande är Guds närvarande kraft, som fyller den troende med salighet, frid, visdom, och leder honom fram till hela sanningen.
Om du går den bibliska väg jag beskrivit i korthet här, så skall du få uppleva att strömmar av levande vatten kommer att flyta fram ur ditt innersta, och Jesus kommer dig mycket nära.
___

Malin, onsdagen den 04 juni 2008, kl. 14:48:

Menar du att troendedopet är en förutsättning för att exempelvis emotta andra välsignelser från Gud? Jag tänker då på andedopet, nådegåvor och så vidare. Att jag hittills trott att spädbarnsdopet har "räckt" (numera anser jag att bara troendedopet är giltigt), kan det förklara att min kristna liv har varit ganska torftigt?
Jag ska förresten troendedöpas på söndag denna vecka, eftersom jag upplever att det är Guds vilja. Det är verkligen något jag längtar efter!

SVAR, måndagen den 09 juni 2008, kl. 00:51:

Ja, jag menar att troendedopet är en förutsättning för att få del av Guds fulla välsignelse och delaktighet i den nytestamentliga församlingen. Dock inte på det sättet att man inte kan få uppleva nådegåvor och välsignelser tidigare, men i det fallet bör man väl se de gåvorna som försmak och maningar, att gå hela vägen med Jesus, och "så uppfylla all rättfärdighet".
Jag önskar dig Kristi välsignelse med ditt dop. Gå alltid framåt i Guds rike, bakom oss finns inga välsignelser kvar.
___

Hej, fredagen den 06 juni 2008, kl. 19:15:

Hej jag har också döpt mig men innan själva frälsningen. Jag trodde förvisso men var ändå inte frälst. Jag fick känslan av att "nu vill jag döpa mig!" när jag blev frälst och pratade med vår pastor men som jag minns det sa han att det inte behövdes. Saknas mig dopet???

SVAR, måndagen den 09 juni 2008, kl. 03:04:

Detta kan bara du själv komma fram till.

Om du upplever att du verkligen vill döpas i tro, och att det tidigare dopet skedde utan tro, så bör du säkerligen låta döpa dig.

Detta grundar jag på vad Jesus säger: "Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst." (Mark. 16:16)

Det behöver inte betyda att dopet nu fattas dig, men då måste du börja tillräkna dig det dopet och inte längre tvivla på dess giltighet.

Det hänger alltså på din tro, hur du i ditt hjärta ser på det dop du har varit med om.
___