zervan (söndagen den 18 juli 1999, kl. 19:56)

Läser man kristna tidningar om folk som omvänder sig verkar det som de flesta gått igenom kriser och svåra personliga problem som lett fram till ett avgörande för kristen tro. Med den bakgrunden är det begripligt att omvändelser sker som ett sätt att börja om i nya banor och få ordning på livet.

Nu undrar jag av vilken anledning "normala" människor ska omvända sig? Såna som det går bra för och som trivs med livet. De löser sina problem tillfredsställande och livet är ju framförallt en arena för problemlösning. Man hör väl knappast längre predikanter som hotar med helvetet och då faller ju ett tungt vägande skäl bort. Senast var det katolska kyrkan som omvärderat tolkningen av helvetet. Det sägs inte vara en plats utan ett tillstånd men jag vet inte om man avser livet efter döden eller här på jorden (som förstås också kan vara ett helvete). Handlar det om livet efter döden och lidandet är detsamma är det väl ändå ointressant med plats eller tillstånd. Många människor är nog nöjda med ett anständigt liv på jorden och sen få krypa ner i mullen utan varken himmel eller helvete. Det eviga livet kan man ju skapa genom att leva vidare genom sina barn och delvis sitt livsverk.

, tisdagen den 20 juli 1999, kl. 20:56:

SVAR (tisdagen den 20 juli 1999, kl. 20:56)

ZERVAN: Det avgörande för oss är inte om den eller den kyrkan ändrar uppfattning om himmel och helvete, utan vad som faktiskt är Bibelns budskap.

Visst är det många som kommer till Gud pga betryck och lidanden i denna världen. Men om det vore enda motivet, skulle väl de flesta vända tillbaka till världen så fort problemen ordnat upp sig. En del gör det, men många stannar också hos sin Frälsare och hans utvalda skara. Deras längtan gick djupare än till det materiella, de sökte kontakt med evighetens värld.

Detta bör alla tänka på. Vi skall en gång lämna denna världen, och någon garanti för att medvetandet upphör har vi inte. Logiskt sett finns det en möjlighet att vi lever vidare, och att det kristna budskapet kan vara sant. Utöver logiken har vi också samvetet, som än mer talar för att det finns en moralisk auktoritet i universum.

Även om vi inte haft Bibeln, så skulle den snart uppstått i nästan samma skepnad, eftersom tillvaron själv pekar i samma riktning. Bibeln beskriver bara vad våra egna samveten själva vet med sig, och de svar Gud ger oss på våra undringar.

Att de materiellt välsignade tycker sig ha mindre anledning att söka Gud, är ett självbedrägeri. Nakna föds vi, och nakna skall vi gå ur tiden. Du kan inget ta med dig dit du går, skrev en poet, och det är sant. Dvs inget utom de andliga skatter du samlat, i och genom tron på Jesus Kristus.
___