zervan (fredagen den 23 juli 1999, kl. 02:14)

Var Jesus en självplågare?
Den tillspetsade frågan tror jag inte själv på men den sätter fokus på vad egentligen Jesus menade med sitt budskap. Visst är väl Orienten känt för extrema konster dit självplågare hör men om Jesus hade ett annat budskap måste det gå ut på annat. Många bibelställen talar ju om att uppmuntra hot och smärta mot sig själv. Älska dina fiender, heter det. Bed för dem som förföljer. Vill någon ha ett klädesplagg så ge honom allt du har. Tvingas du gå en mil med någon, gå då två istället. Blir du slagen, vänd andra kinden till (den blir garanterat ännu hårdare slagen i de flesta fall). Med flera exempel. Budskapet är sig likt, går inte att ta miste.

Nåväl, om jag inte tolkar detta som självplågeri måste det handla om ett annat och alternativt sätt att göra icke-våld motstånd mot en fiende. Principen är ändå samma som att slåss med våld nämligen att bekämpa och besegra en fiende men medlen (vapnen) är annorlunda. För att anknyta till vad Ordspråksboken säger i 25:21,22: Om ens ovänner är hungriga och törstiga, ge dem att äta och dricka och samla glödande kol på deras huvuden. Herren vedergäller. Just detta är kanske inte direkt självplågeri men i linje med principen att gynna fienderna. Att gynna fienderna tycker jag själv mera är i linje med liknelsen att ger man djävulen fingret så tar han hela handen. Att samla glödande kol på någons huvud kan nog fungera i vissa fall men det förutsätter ju att det finns ett dåligt samvete hos vederbörande att mana fram och spela på. Tyvärr tror jag att de flesta fiender är samvetslösa och skamlöst tar allt och då fungerar det ju inte att praktisera Jesu lära.

Jodå, jag vet att icke-vålds kampen kan lyckas förträffligt över förväntan ibland och då tänker jag på hela länder och folk. Ghandi som befriade Indien från engelsmännen. Mandela som gjorde samma sak i Sydafrika. Martin Luther King hade stort inflytande för att bekämpa raspolitiken i USA. Detta slags icke-våld som samlat och enat folkmassor i gemensamma aktioner är ändå inte jämförbart med det individuella och man får komma ihåg att till skillnad mot Jesu budskap om att gynna fienderna gjorde inte Ghandi det. Han bekämpade aktivt kolonialisterna och missgynnade exempelvis deras textilindustri till förmån för indiernas egen, men metoden var icke-våld. Frågan är alltså vad Jesus menade och om det är något annat än jag beskrivit och tycker är en tveksam metod. Han kan ju också ha menat självplågeri men inte för dess egen skull, för smärtan, utan för att Gud belönar den (i himlen förmodligen) som trots illa och orättvis behandling inte ger igen utan tiger och lider och ändå är god tillbaka. Detta sista skulle dock kraftigt fördömas av modern psykologisk expertis som ångest och deppressionsskapande för den som försöker praktisera det. Var säker på att många försök har gjorts och skulle jag tro lika många misslyckanden.

/ M Z

, lördagen den 24 juli 1999, kl. 03:02:

SVAR (lördagen den 24 juli 1999, kl. 03:02)

ZERVAN: Bibeln är boken om Guds räddningsaktion för mänskligheten. Allt handlar om detta, all motivation, alla bud, alla förmaningar och all andlig kunskap vi delges, går ut på att människor skall räddas inte från det timliga, utan det eviga fördärvet.

(Det utesluter inte att det timliga livet kan förbättras, men det är inte det primära. Som Jesus sade: Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?)

I detta arbete bör den redan troende sätta andras liv före sitt eget liv, som redan är räddat. Den kamp vi utkämpar är inte MOT människan, utan FÖR människan, mot mänsklighetens verkliga fiender, ondskans andemakter i himlarymderna.

Evighetsperspektivet kan aldrig förbises. På det sjunkande Titanic sysselsätter man sig inte med de normala arbetsuppgifterna längre. Allt går ut på att få så många som möjligt i livbåtarna och bort ifrån det dömda skeppet så fort som möjligt.

Vem tackar Gandhi för Indiens befrielse i helvetet? Ingen. Vem tackar Jesus för själens befrielse i himlen? Alla!

Därmed inget ont menat om Gandhi. Men man får ha sinne för proportionerna och för den astronomiska klyftan mellan timligt och evigt.

Om man har 1000 miljarder på banken, då gör det inte så mycket om man blir rånad på fickpengarna, eller hur? Om jag har en himmelsk boning som väntar mig, då är det ingen katastrof om jag mister den här jordiska boningen.

Men tänk om jag mister hela min himmelska förstfödslorätt, för en ynka jordisk grynvällings skull...
___