Linus (fredagen den 15 oktober 1999, kl. 22:58)

Shalom,

Jag brottas med ett stort och komplext dilemma. När jag har begått en synd gentemot YHWH och sedan ber om förlåtelse är jag osäker på ifall det är en uppriktig ånger jag visar eller en ånger pga rädsla för att bli bestraffad samt att glida längre och längre bort från YHWH, eller är det en uppriktig ånger att jag handlat fel mot min kärleksfulle Fader. Jag är rädd att det är min rädsla för att bli straffad som väger tyngst och isåfall kan jag inte vara en "riktig kristen" eftersom en sådan skulle ångra sig av äkta skäl och inte pga rädsla för påföljder. Stämmer detta kan jag räkna med att stå längst bort från Y'shua i paradiset (om jag överhuvudtaget kommer till himlen. Jag vet inte hur jag ska bearbeta mitt fatala problem.

, måndagen den 18 oktober 1999, kl. 20:49:

SVAR (måndagen den 18 oktober 1999, kl. 20:49)

LINUS: Jag är inte riktigt säker på vem din YHWH är, och vad slags troende du är, även om din ton känns uppriktig.
Men kort sagt så är det för att kunna få syndernas förlåtelse nödvändigt att man går till Jesus Kristus, som är Gud Sonen i den treenige Guden. Honom måste du tro på först och främst, eftersom det inte är någon annan än Jesus som burit våra synder.

När du har gett ditt liv och ditt fulla förtroende till Jesus, så kommer hans Ande också att föda fram god andlig frukt i ditt liv, så att du känner vad som behagar honom och vad som inte gör det.
Denna känsla för vad som är synd börjar redan när du s.a.s är på väg till korset. Det är Gud själv som drar, och vi kan bara låta oss ledas till platsen för rättsuppgörelsen - Golgata.

När man sedan är frälst och äger det eviga livet och frälsningsvissheten och glädjen, så är det så finurligt ordnat att man VILL inte synda längre, och då upplever man en naturlig ånger över de synder man trots det möjligen ibland kan åka dit på.

I frälsningen är det inget tvång att göra det goda och följa Jesus, utan man vill inget hellre, eftersom Hans Ande bor och verkar i hjärtat.
Detta måste du se till att få uppleva, för det måste vara hemskt att leva i en sådan ovisshet och fruktan för domen. Det vill Gud absolut inte att vi skall göra. Du får komma till honom och bli hans fritt och för intet. Skulden är betald av Jesus, och allt är ordnat till fest för oss förlorade söner och döttrar.

Tro på Jesus som Gud Sonen, och lita på hans löfte att alla som av hjärtat tror på honom HAR evigt liv. Sedan kommer frukten att spira.
___