zervan (måndagen den 26 juli 1999, kl. 18:16)

Klanen Kennedy är drabbade av förbannelse sägs det. Ser man vad som hänt genom åren kan man mer än tvivla på det. Det har skrivits om att redan mannen Kennedy innan han utvandrade från Irland fick veta genom en spådom att familjen skulle lyckas och bli rik men drabbas av olycka på höjden av framgången.

Om familjen Kennedy har det också sagts att de är katoliker och man tycker ju att Gud på det viset skulle ha ett ord med i laget. Om någon kan både skapa och upphäva en förbannelse är det väl Gud. Vill han inte göra det förstnämnda borde väl en god Gud vilja det senare.

Det står skrivet i Bibeln om Guds hämnd för fäders missgärningar i tredje och fjärde led men jag har hört att det ska tolkas mer som naturens hämnd för människors vanvård. I annat fall ligger det nära till hands att tolka Kennedys öde som ett exempel. Men jag har aldrig läst om vad hemskt i så fall som skulle ligga släkten Kennedy till last i forna dagar. Nu vet jag också av fler fall än Kennedys där det går illa i släkten men jag tolkar det mest som ett snett socialt arv. Om Kennedys kan man väl säga att där finns en viss våghalsig dumdristighet som bäddar för olyckor men förklarar det verkligen allt?

, fredagen den 30 juli 1999, kl. 01:43:

SVAR (fredagen den 30 juli 1999, kl. 01:43)

ZERVAN: Människor och familjer kan dra på sig förbannelser. Dels kan det ske genom att man lever i svåra synder och i uppror mot Gud. Eller så kan det ske genom att man beblandar sig med någon ockult verksamhet. Häxeri och spådom går t.ex ofta i arv.

När det gäller katolicism skall man inte luras tro att den religionen har något med Gud och sann kristendom att göra. Katolicism är kristnad hedendom, och det finns inga folk som är så vidskepliga som katolsk allmoge. Det finns nog heller inga länder där det spökar så mycket, som i de katolska. Detta har med helgondyrkan att göra. Helgondyrkan är detsamma som spiritism, dvs åkallan av döda människors andar.
Så om släkten Kennedy dragit på sig någon förbannelse innan de utvandrade från det ärkekatolska Irland, förvånar det mig inte.

För att sådana förbannelser skall upphävas krävs det att man blir frälst och kommer in under Kristi herravälde. Under hans spira finns bara välsignelser.

Bara det faktum att det uttalats en sådan spådom om Kennedyklanen, kan faktiskt ha utlöst dessa olyckor.
...

Jag uppmanar för övrigt alla som läser detta: Gå aldrig till någon spågumma/spåman, och ta aldrig emot vad de säger. De kan med sina "spådomar" i själva verket lägga en förbannelse på dig (det är enklare än att sia om framtiden).
Har du varit med om något ockult eller låtit dig spås, skall du i Jesu namn avsäga dig hela rasket. Folk anar inte vilka förbannelser och makter de kan ha dragit på sig genom "oskyldiga" lekar med det ockulta.
Man bör också förstöra prylar som använts i ockult verksamhet. Kristaller, stenar, trolltrummor, tarotkort, avgudabilder, etc.
___

PRIVAT, onsdagen den 08 augusti 2007, kl. 01:12:

ÄR DET FARLIGT SOM FRÄLST ATT VARA BITTER PÅ SITT GAMLA LIV OCH KÄNNA HAT MOT NÅGON SOM GJORT EN DJUPT ILLA PSYKISKT OCH FYSISKT? Innan jag var frälst förlät jag jämt. Men nu sedan jag blev frälst är jag arg på det hemska jag upplevt innan jag blev frälst. Besviken på att jag inte förstod vem Jesus var. Arg och hatisk på vad som hände. När Gud- Jesus öppnade mina ögon lät han mig se sådant jag förträngt och blundat för.
Kanske vill Gud jag ska vara arg för att kunna läkas? Hur jag än ber och älskar Gud och tackar Jesus för frälsningen är jag så arg för att jag låtit mig luras av människor. Det är jätte jobbigt....och tycker inte om att vara så här bitter. Sammtidigt är jag fullständigt förändrad och vill bara umgås med kristna nu och gå med i församling. Jag är bara så rädd att bitterheten ska förstöra min glädje över att vara frälst. Den lyckan är större men är rädd att mörkret vill förstöra min glädje. Jag vill bara vara med Jesus och läkas! Den orättvisa jag fått uppleva- med mordhot osv höll på att knäcka mig totalt av rädsla. Tror min fd är besatt av onda krafter och jag har varit så rädd att det inte går att beskriva. Jag vet att Gud beskyddar mig och jag är inte lika rädd mera-inte förlammad av skräck. Men nu är jag jätte arg! Är rädd att detta är farligt? Får man lov att bli arg- eller är det en synd?

SVAR, torsdagen den 09 augusti 2007, kl. 13:33:

Om du är frälst och upplever att Jesus finns i ditt hjärta och du känner frälsningens glädje (vilket jag tycker det verkar som du gör), då behöver du inte bekymra dig så mycket över de andra känslor du har. Lämna det åt Jesus att ta hand om, och tvivla aldrig på hans kärlek till dig. Så småningom kommer dina sår att läkas och du kan betrakta det förflutna som just förflutet.

Bibeln säger "Vredgas, men synda inte". Dvs visst kan man bli arg, men man låter det inte gå så långt att det leder till synd, dvs till svordomar, förbannelser, skrik, fysiskt våld eller hämnd, osv.

Bibeln säger också: "Låt Kristi frid regera i era hjärtan."

Framför allt, lev nära Jesus, och lyssna alltid till hans Ande och ditt frälsta inre. Läs Bibeln och be om uppenbarelse och upplysning, så att du får det levande Ordet från Gud, såväl som det skrivna inpräntat i ditt hjärta.
___