Bibeln säger att vi inte ska döma. Men hur ska man kunna tillrättavisa någon om man inte kan döma? Jag förstår inte riktigt detta, hur man ska förhålla sig. Man måste väl få döma?

Jesus var ju t.ex. väldigt ”dömande” mot fariséerna. Ska vi gå tillväga på samma sätt eller var det något som var förbehållet Jesus, dvs. han hade den auktoriteten?

Ett vanligt argument när man säger till någon kristen är ”du ska inte döma.” Nej, jag ska inte döma, men det är Guds Ord som dömer.

Det kanske låter självklart, men i dessa ljumma tider är det väl viktigare än någonsin att förstå vad det innebär att ”inte döma”!? Man kan väl inte passivt se på när någon går mot sitt fördärv. Det är väl bättre att ”koka över” än att vara likgiltig.

SVAR, söndagen den 16 november 2003, kl. 03:48:

Jesus säger:

"Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda; ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.
Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga? Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?
Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga." (Matt. 7:1-4)

Här ser man att förutsättningen för att kunna förmana sina syskon (dvs bedöma deras andliga tillväxt och ge tillrättavisning), är att man först tagit "bjälken ur sitt eget öga". Man får inte vara som fariseerna, som inte levde som de lärde. Utan man skall göra som Paulus beskrev det: Tukta (lära, tygla) sig själv först och främst, för att inte komma till korta när man predikar för andra (1 Kor. 9:27).

Du har helt rätt i att det är en kristens plikt att säga ifrån om någon vandrar på villovägar. Bara man själv är på rätt väg och har en levande gemenskap med Jesus, så kan och bör man tjäna Gud på det viset.

Det kommer alltid att finnas sådana som anklagar förmanare för att "döma", men om man utber sig vishet av Gud och gåvan att förmana på rätt sätt, så att ens goda syfte känns, så kommer den som är vis att lyssna till tillrättavisningen.
___