LÄRJUNGASKAP - INSÄNDARE

INSÄNDARE & DISKUSSIONSINLÄGG

TIDSKRIFTEN SÖKARENS GÄSTBOK, JULI 1998:
”KRISTENDOMENS UPPRINNELSE - MYTEN OM JESUS"

TIDSKRIFTEN "SÖKAREN" har satt ihop en lång artikelserie med ett riktigt frontalangrepp på Bibeln och bibeltron. Författaren till artiklarna, Sven Magnusson, "tidskriftsmakaren" enligt egen presentation, är förutom det en kvalificerad "pratmakare". Det kan man konstatera efter att ha läst hans sluga och faktalösa påhopp.

Här följer några exempel, med kommentarer. Hela artikelserien kan läsas på Sökarens hemsida.

"Evangelieberättelserna i Bibeln - av Matteus, Markus, Lukas och Johannes - är trosvittnesbörd och inga pålitliga rapporter, skrivna i historievetenskaplig anda. De ger oss inte kunskap om något annat än en religös tro på Jesus, som en skara människor hade."

Det här är helt fel. T.ex Lukas evangelium är ju skrivet helt och hållet i en "historievetenskaplig anda". Läs inledningen:

"Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser, i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare, så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus, så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad."

Lukas var grekisk läkare och säkert mer skolad än artikelförfattaren (a.f.), som till skillnad från Lukas uppenbarligen inte forskat särskilt djupt i det ämne och de redogörelser han tror sig här kunna avfärda.

De övriga evangelierna, Matteus, Markus och Johannes, är personliga ögonvittnesskildringar. Vem kräver av en sådan skildring att den skall vara vetenskaplig? Ögonvittnet har ju själv upplevt händelserna och berättar bara vad han sett och hört! Duger det i domstolar så måste det ju duga här. Tre ögonvittnen och en historieforskare kommer oberoende av varandra fram till samma sak. Det borde väl övertyga den mest skeptiske domare!

"Evangelierna ger ingen verklig kunskap. De beskriver bara en religiös tro."

Har a.f. läst evangelierna? Visst beskriver de en trosuppfattning, men också tre direkta vittnens - och många andra citerade ögonvittnens berättelser, däribland Jesu egna släktingars - om faktiska händelser, insatta i ett fullt ut autentiskt och historiskt sammanhang, med platser, årtal, kungar, myndighetspersoner, och många tilldragelser nämnda bara i förbigående, som det inte funnits någon orsak att infoga om berättelserna bara varit uppdiktade.

"Berättelserna om det sätt varpå den uppståndne visade sig, skiljer sig också åt. Å ena sidan sägs det att han uppträdde som en bastant fysisk gestalt, åt fisk med lärjungarna och lät den tvivlande Tomas känna på sina sår, å andra sidan att han som en ande gick genom stängda dörrar och plötsligt försvann ur allas åsyn."

Här utelämnar a.f. att de två dimensionerna av Jesu uppståndelseliv skildras i samma kapitel i samma evangelium, och låter påskina att det är frågan om flera olika, motsägelsefulla skildringar. Ren lögn alltså av a.f, snarare än av de anklagade evangelisterna!

"Bibeln säger att Pilatus uttryckte sin förvåning..."

Vadan denna plötsliga hänvisning till bibeltexten? Den var ju bara en religiös åskådning nyss? Eller är det så att a.f. väljer ut de stycken som passar hans syften, medan han förkastar andra? Dvs han förkastar undren och udden i budskapet, och behåller det han i sin inskränkta världsbild tycker sig kunna godta.

"Eftersom Jesus ansågs redan vara död, behövde soldaterna inte slå sönder hans ben. Jesus skulle alltså ha kunnat gå igen, sedan han repat sig från misshandeln."

Hur skall a.f. ha det? Först var ju uppståndelseskildringen helt och hållet påhittad, och nu är det i stället fråga om en skendöd. Vet han inte vad han pratar om, han som hänvisar så mycket till vetenskap och tar den som grund för allt som kan ha hänt och upplevts på jorden. "Kan det inte vetenskapligt bevisas, så har det aldrig hänt" - så resonerar han ju.

Men tänk om det inte kan bevisas vetenskapligt att a.f. själv är född? Chock - då existerar han ju inte! Ack, födelseattester kan förfalskas, och fotografier kan retuscheras. Vem kan egentligen bevisa någonting alls om sitt forna liv? Allt kan ju ifrågasättas, om man bara har ett motiv att ifrågasätta. Och det har uppenbarligen a.f.

"Många tror att Jesus tillhörde, eller hade tillhört, esséernas samfund. Esséerna var klädda i vitt. Kanske var den unge man "i en vit, fotsid klädnad", som enligt Markus satt i graven, en essé"

Enligt Markus? Markus har ju inte ens skrivit evangeliet, enligt a.f. längre fram i artikeln. Och dessutom var det ju ändå inte tillförlitligt.

Här är nog ett ganska så klart bevis för, däremot, att detta handlar om klart lögnaktiga angrepp mot Bibeln. För vilket behov finns det av två argument som var för sig omintetgör tron på Bibelns äkthet? Det skulle räcka utmärkt med det ena, om det vore sant. Men här läggs två motargument fram som sinsemellan strider mot sig själva. Det bevisar att åtminstone det ena är osant, men eftersom båda kommer från samma källa, a.f, så visar de bara att han, om någon, är en dubbel lögnare.

Lögnaren brukar ju också ha en tendens att trassla in sig i sina egna lögner och tvingas ta till alltmer tokiga förklaringar för att komma ur dem.

"Många tror...", "kanske var..." Den vetenskapliga bevisföringen är som synes mycket exakt och bindande. I själva verket spekulerar a.f. vilt, därför att han egentligen inte vet någonting om saken.

"Det saknas historiskt vetande om Jesu liv efter korsfästelsen. Vad som finns är rykten, legender, trosglöd, och på det har en världsreligon byggt sitt teologiska system."

Vad är det för rykten och legender a.f. talar om? Evangelierna är skrivna och dikterade av direkta ögonvittnen. De innehåller inga "kanske" och "möjligen", eller hörsägner som i a.f:s kommentarer. De berättar om händelser som iakttagits och erfarits på plats, detaljerat och med autentisk prägel.

Påhittade berättelser innehåller aldrig ovidkommande detaljer, eller dunkla, först vid efterforskning bekräftbara uppgifter. Sagoberättaren och romanförfattaren vill alltid göra sig tydlig och lättförstådd. Han undviker sådant som kan verka avledande.

Evangelierna är fulla av indirekta iakttagelser och detaljer, samtidigt och parallellt med de viktiga händelserna i Jesu liv och verksamhet. Underverken beskrivs i samma nyktra form som mer vardagliga händelser, på samma sätt detaljerade och med angivelse av geografiska platser, årtal, och ofta t.o.m datum och klockslag.

Bara en inbiten förnekare eller en som själv knappt öppnat Bibeln kan påstå sådant som a.f. gör. Han måste hysa agg mot kristendomen av något personligt skäl.

"Markus är alltså, när han skriver, i tiden närmare de skildrade händelserna än de övriga evangelisterna. Han är också den som berättar minst om underverk. Ju längre fram i tiden som en evangelist har skrivit, desto mer fantastiska inslag har hans redogörelse och desto mindre historiskt pålitlig är han följaktligen."

Här är återigen bevis för att a.f. inte kan ha läst Bibeln. Markus evangelium är ju fullt av berättelser om Jesu underverk. Det spelar ingen roll om de skulle vara något färre än i de andra evangelierna, de är ändå så många att de förekommer nästan på varje sida! A.f. försöker bara lura i läsarna en billig lögn om att underverken infogades med tiden.

Det gamla argumentet om att de äldsta bibelmanuskripten inte innehåller Markus 16, bevisar ingenting. De äldsta manuskripten är skrivna flera hundra år e.Kr, och kan lika gärna vara stympade, som att senare manuskript kan vara kompletterade.

Ett manuskript från 900-talet kan vara avskrivet direkt från orginalmanuskriptet, likaväl som att ett enstaka återfunnet 400-talsmanuskript kan ha blivit korrumperat eller felredigerat.

Man får helt enkelt lita på att Guds ord är Guds ord, och att Gud själv vakat över att Bibeln blev komplett.

Att evangelierna skiljer sig åt i vissa detaljer behöver inte alls bero på att olika "rykten" tog fart i tiden efter de relaterade händelserna. Människor uppfattar saker olika, även när de är vittnen till samma saker. Man minns aldrig exakt i minsta detalj, utan minnet sammanfattar händelserna, på basis av vad som mest etsat sig fast.

En person kan ha tyckt sig se en ung man sitta vid Jesu grav och inte reflekterat mer över det, en annan kan ha gått närmare och efteråt insett att det måste ha varit en ängel, en tredje kan ha lagt märke till ännu en ängel någon bit därifrån. Detta är fullt möjliga variationer hos människor som sanningsenligt vittnar om vad de tillsammans sett och hört.

Bara illasinnade skeptiker tar sådant som "bevis" mot skildringens äkthet.

"Den gudsbild som Jesus tecknar enligt Bibeln är motsägelsefull. Jesus var helt naturligt ett barn av sin tid och sin miljö. Han tycks ha anslutit sig till rådande föreställningar om helvetet - om man får tro vad Bibeln berättar om honom."

Om man får tro? Det är ju det a.f. inte gör! Nu väljer han ut det som passar honom igen, och förkastar allt annat. Verkligen motsägelsefullt, och inkonsekvent.

"Dessutom vet man inte vad Jesus verkligen har sagt. Han efterlämnade ju inte en enda skriven rad. Och inget ögonvittne har skrivit om honom. Ingen forskare tror längre att något av evangelierna i Bibeln har författats av någon som tillhörde kretsen kring Jesus."

Samma dubbelargumentation igen...

Och vilket otroligt lögnaktigt påstående om forskarna! Då är alltså bara de forskare, som förnekar Bibeln, medan de som tror eller har en annan syn än a.f, inte är det. Eller vad menar han annars? Dvs om det inte är så att han bara vräker ur sig helt grundlösa, i högsta grad ovetenskapliga påståenden?

"Jesu verkliga lära tycks han (Paulus) inte ha varit intresserad av. Han citerar aldrig Jesus i sina brev."

Återigen lögner. Paulus både citerar Jesus och bygger naturligtvis hela sin undervisning på Jesu liv och förkunnelse. Självklart kan han inte citera direkt ur evangelierna, eftersom de inte var skrivna på hans tid! Åtminstone inte under hans tidiga verksamhet. Hur bakvänt kan en människa resonera?

De Jesusord Paulus citerar och refererar till, t.ex i Apg. 20 och 1 Kor. 11, är sådana som han hört återges muntligen av t.ex Petrus, som han ju träffade flera gånger, och Markus. De två var ju tillsammans med Jesus under tre års tid.

"Det finns ett gudomligt bud "du skall inte dräpa" i Moseböckerna, men det gäller inte för israeliternas erövringskrig. Och det gäller inte heller när Herren befaller israeliter att mörda sina fränder som straff för ohörsamhet mot Herren. Det finns också ett gudomligt bud "du skall inte stjäla", men inte heller det gäller för Israels erövringskrig."

Ännu ett ex på a.f:s inkonsekvens. Denna åtskillnad mellan civila lagar och krigslagar har ju alla samhällen. I fred är det inte tillåtet att döda, men i krig anses det vara nödvändigt. Och mord och dödsstraff anses ännu idag vara två skilda ting, i många stater. I krig tror jag t.om Sverige skulle använda dödsstraff i vissa situationer. Så vad är argumentet? Att Israel för 3000 år sedan borde ha stått på en högre nivå än vår tids nationer?

"Dagligen skall det offras. Det är offren som är de goda gärningarna. Lukten av offerröken är välbehaglig för Herren. Mest är det djur som offras, ibland växter (men aldrig människor)."

A.f. undviker här att nämna att bland de folk Israel fördrev från Kanaan, förekom rikligt med människooffer. Man t.om offrade spädbarn genom att kasta dem på eldar. Men eftersom detta skulle förstöra den nidbild han vill teckna av Israel, undviker han det. Sanningen är ju att bland de nationer som levde i detta område på den tiden, var det Israel som i särklass var mest humant.

"Moseböckerna är ju mycket gamla skrifter. De skall ha sammanställts nära 1000 år före år 0. De är etiskt primitiva och präglade av en vidskeplig verklighetsuppfattning. Underverk, som aldrig inträffat, beskrivs sida upp och sida ned. Varför skall dessa skrifter behöva inleda en nutida världsreligions heliga bok?"

Underverk som aldrig inträffat? Vad vet a.f. om detta? Var han med när det skedde? Eller besitter han något slags universellt allvetande och känner alla historiens tilldragelser? Eller är han i själva verket så naiv, så att han tror att bara för att en sak inte kan vetenskapligt bekräftas idag, 3000 år senare, så kan den aldrig ha hänt?

Med en sådan slutledningsteknik kan vi ju kasta alla historieböcker och all mänsklig kunskap åt sidan, förutom det som inträffat under de senaste 50 åren!

"Man torde kunna vara säker på att om den kärleksfulle Gud, som kristendomen förkunnar, till äventyrs existerar, så vänder "han" sig intensivt mot att tillskrivas sådana uttalanden som läggs i hans mun i Moseböckerna och mot att få stå för de egenskaper som där tilläggs honom. Moseböckernas Gud har alltså ingenting att göra med den Gud som de kristna vill tro på."

Jesus vände sig inte emot Moseböckerna, utan bekräftade gång på gång deras äkthet och gudomliga inspiration. Däremot införde han när han kom ett nytt förbund och tillkännagav därmed också att det gamla var föråldrat. Det verkar inte som om a.f. är medveten om denna åtskillnad mellan GT och NT, och som åtminstone frikyrkligt kristna alltid lärt och prakticerat.

Gamla förbundet representerar ett utvecklingsstadium i mänsklighetens historia. Det skall inte jämföras med vår tids samhälle, som utsatts för 2000 år av kristet inflytande, utan med de kringliggande samhällena på den tiden. Först då ser man de oerhörda framsteg Guds förbund med Israel förde med sig, inte bara lokalt utan också genom det inflytande som spred sig ut i nationerna och rikena runt om.

Alla de stora världsrikena, Egypten, Persien, Babylon, Grekland och senare Rom, genomgick positiva omdaningar tack vare Guds folks inflytande. Josef, Mordekai och Daniel är tre kända exempel, men överallt där judiska och senare kristna friförsamlingar bredde ut sig, inverkade de demokratiskt på de samhällen de befann sig i. Dvs de bröt ned totalitära strukturer och öppnade för religionsfrihet och tolerans.

"Många delar av den kristna förkunnelsen kan det vara svårt för en nutidsmänniska att acceptera. Kvar, sedan orimlig teologi rensats ut, blir en mystik. Man anar ett universum som tänker, vill, syftar till något. Man känner att världsalltet är andligt, levande, intelligent och skapande och att vi alla är verksamma delar därav. Man upplever sig som ett med alltet.
Dogmerna bleknar bort i vetenskapens belysning. Men mystiken lever kvar i intuitionens ljus."

Den panteism som här beskrivs, har historiskt lett till fatalism och grymma klasskillnader. Inte har väl de panteistiska hinduiska eller buddhistiska och reinkarnationstroende samhällena något att lära oss?

Detta är typiskt flumsvammel från en själ som vänt sig ifrån sanningen och sökandet efter sanningen. Den vill sväva omkring i en diffus atmosfär av gåtfullhet och mystik, i stället för att möta den Gud som verkligen finns, och bli frälst och återförd till människans rätta ursprung.

***

"Sökaren är ett forum för bland annat ett kunnigt ifrågasättande"

Hur det är med detta för övrigt vet jag inte, men när det gäller synen på Bibeln handlar det i alla fall om ett högst OKUNNIGT ifrågasättande, där rena lögner blandas med förutfattade meningar och kokas ihop till en verklig MYT om Bibeln och kristendomen.
____

Ovanstående text låg kvar i Sökarens gästbok någon dag. När redaktören upptäckte den, tog han bort den och satte i stället in en länk till en subsida, där min text var försedd med hans kommentarer.

Det följande är mina repliker på hans kommentarer:

MYTEN OM BIBELNS FÖRMENTA MYTER

Har man en gästbok, får man vara beredd på att det skrivs i den. Här är mina repliker på SM:s kommentarer:

"SM: Den uppgift som författarna av de fyra bibliska evangelieberättelserna förelagt sig är helt uppenbart inte att i ett förutsättningslöst forskande undersöka och redogöra för vad som verkligen hände, så som en vetenskaplig historiker arbetar, utan att visa att Jesus var Messias, den som judarna väntade på. Evangelierna är religiösa propaganda- och uppbyggelseskrifter, helt otillförlitliga som källa till kunskap."

Jag återupprepar inledningen av Lukas evangelium:

"Alldenstund MÅNGA andra har företagit sig att om de HÄNDELSER, som bland oss har timat, avfatta berättelser, I ENLIGHET med vad som har blivit oss MEDDELAT av dem som SJÄLVA VAR ÅSYNA VITTNEN och ordets tjänare, så har också jag, sedan jag GRUNDLIGT har EFTERFORSKAT allt ända ifrån begynnelsen, beslutat mig för att i FÖLJD OCH ORDNING skriva därom till dig, ädle Teofilus, så att du kan inse hur TILLFÖRLITLIGA de stycken är, i vilka du har blivit UNDERVISAD."

Lukas har grundligt efterforskat allt ändå från början, han har intervjuat ögonvittnen och sammanställt en kronologisk rapport med citat, datumangivelser och platser exakt beskrivna. Precis så arbetar forskare och journalister idag också. Vad mer kan man begära? Det är inte förbjudet för en forskare att tro på det han forskar i, tvärtom är det väl en förutsättning! Vem forskar i saker man inte tror på?

Utesluts troende människor som vittnen i domstolar? Nej, deras vittnesbörd bedöms utifrån vad de berättar. De är inte dömda på förhand bara för att de har en tro.

SM:s argumentation rycker ju undan grunden för hans egen tidskrift och alla de böcker och artiklar han använder sig av. Då finns det ingen kunskap att hämta i dem heller, eller i någonting vi läser utom det som påstås vara exakta vetenskapliga utlåtanden. Vi kan sluta gå i skolan, och vi kan sluta läsa dagstidningar. De ger ingen kunskap.

Vetenskapen är SM:s högsta kunskapskälla, högre än Gud, och högre än människors egna erfarenheter. Om mitt liv inte har bekräftats vetenskapligt eller varit föremål för en doktorsavhandling, har det aldrig existerat. Men jag vet ju att jag lever! Subjektiv propaganda, enligt SM. Men jag finns fortfarande kvar, trots att ingen vetenskapsman dissekerat mig.

Verkligen märkliga åsikter från redaktören för en tidskrift med namnet Sökaren, och dessutom med devisen "ett förutsättningslöst sökande". Det enda som eftersöks verkar vara negationer, förnekelser, tvivel och skepticism. Dvs när det passar honom. Kvacksalveri ges stort utrymme, österländskt väsende, trolldom, nyandlighet, flummighet - alltsammans betraktat som totalt nonsens av samma vetenskap han så gärna hänvisar till.

Lukas inledning av sitt evangelium är nog så trovärdig, nog för att en ärlig sökare skall uppleva det värt mödan att läsa och begrunda. SM:s åsikter är lånade från förtorkade antikristiska bibelkritiker, avfällingar som lider av ett personligt gudshat.

Kan man inte finna och mottaga någon kunskap i Guds ord, så är man bara att beklaga.

Vore det inte bättre att SM erkände att artikeln om Jesus är hans personliga högst subjektiva åsikter, i stället för att försöka ge det hela ett vetenskapligt sken?

"SM: Ingen akademisk religionshistoriker idag säger att något av evangelierna är skrivet av ett ögonvittne!"

Vilken andlig sökare frågar efter akademiska religionshistorikers åsikter? Det blir ju nästan löjligt, när detta kommer från Sökarens egen redaktör!

"SM: När det gäller religiösa underverk, som är kärnan i evangelieberättelserna, är trosskrifter notoriskt otillförlitliga. En noggrann samtida undersökning skulle ha behövts för att fastställa vad som hände."

Människor som tror på Gud skall alltså vara notoriskt otillförlitliga. Min erfarenhet säger mig att det är tvärtom, och om jag inte minns fel så har detta FAKTISKT konstaterats i någon undersökning - dvs att troende människor är ärligare och pålitligare än andra.

Dessutom, med resonemanget ovan kan man ju inte bevisa om ö.h.t någon historisk person existerat, eller om hans påstådda bedrifter är sanna. Vilken vetenskapsman var där med notblocket när Alexander den store vann sina segrar? Var finns Buddhas personligt signerade memoarer? Ville jag, kunde jag hävda att Buddha aldrig existerat, eller att hans läror är påhitt.

Samma förnekelsetaktik används av de nynazistiska historierevisionisterna, när de påstår att Förintelsen aldrig ägt rum. Och många går på deras lögner.

"SM: Jesus sägs både ha visat sig som en ande och som en fysisk gestalt. Var det en ande, man såg, eller en fysisk människa? Den frågan kan naturligtvis ställas. Paulus såg honom endast i en syn."

Självklart kan frågan ställas, men SM framställde det inte som en fråga, utan som ett av sina "bevis", genom att utelämna vissa fakta.

Frågan kan besvaras med att Jesu uppståndelsekropp var på en gång andlig och fysisk. Dvs de himmelska kropparna är inte utan substans, utan högst påtagliga, med fast form och gestalt, fast av ett annat slag än våra nuvarande. Läs 1 Kor. 15.

"SM: Ett problem med bibeltexten är att man inte kan skilja det möjligen sanna från det osanna. Man kan ha tankar utifrån den text som man inte kan lita på och undra vad som kan vara sant. Men man kan tyvärr inte veta något om Jesus."

Återigen hänvisar SM till det vetenskapliga s.k vetandet, som om det inte fanns något vetande utöver detta. Har han aldrig upplevt intuition? Föraningar? Eller kärlek? Kärlek är ett immateriellt ting som inte går att placera i en glasmonter i något laboratorium. Skall vi sluta tro på kärleken också? Den går ju inte att bekräfta vetenskapligt! Men man kan se och känna dess verkningar, och så är det också med Guds närvaro, och med tron. Båda upphör också om man slutar tro på dem.

"SM: Evangelierna är som sagt otillförlitliga skrifter. Men det betyder inte att allt i dem är osanning. Det rör sig inte om allt eller intet."

Jo, eftersom Bibeln utger sig för att vara direktinspirerad av Gud, så är det allt eller intet. Annars öppnar man för subjektivitet. Man kan inte behandla Guds ord som människoord, utan man får tro att Bibeln är av Gud, eller låta bli. Något annat vore ologiskt. Gud uttrycker sig inte luddigt. Han är kapabel att ge oss ett fullkomligt ord, en fullbordad bok.

"SM: Om det inte finns övertygande stöd för ett påstående, så kan detta vara osant!"

KAN vara osant, ja. Men SM påstod att det VAR osant. Det är skillnad, det.

"SM: Med "Markus" menas här givetvis evangelium enligt Markus."

Markus evangelium är naturligtvis skrivet av Markus. Vem annars? Vem finns bakom SM om inte Sven Magnusson? Eller skall vi kanske börja betvivla det, efter att ha fått denna lektion i tvivlandets konst?

"SM: Liljeström kallar mig ideligen lögnare. Det är en gemen dumhet, som Gud inte kan låta vara ostraffad..."

Jag hade den uppfattningen att SM inte trodde på Gud? Det är med full frimodighet och sanning i mitt sinne jag kallar SM för en lögnare. Jag upplever att jag har gudomlig täckning för det. Och "Vilken är 'Lögnaren', om icke den som förnekar att Jesus är Kristus?" (1 Joh. 2:22)

"Beträffande tron på Jesu uppståndelse finns flera olika hypoteser om hur den uppkom. En är skendödshypotesen, en annan att Jesu kropp flyttades från graven. Självklart kan inte båda dessa vara riktiga, men kanske den ena av dem. Åtminstone är det fullt möjligt att tänka sig att någon av dem är den rätta förklaringen på ryktena om Jesu uppståndelse. Och den möjligheten visar att tron på Jesu uppståndelse vilar på lösan sand."

En möjlighet gör tron om intet? Konstigt argument. Nästan sinnesförvirrat.

Inser inte SM någon gång, att tron inte behöver några vetenskapsmäns bekräftelser? När Jesus uppenbarade sig som uppstånden för sina lärjungar, så var det nog för dem. De såg och trodde. Den personliga erfarenheten förändras inte av någon teoretikers skeppsbrutna svammel.

Vi behöver heller inte bevisa för någon annan att Jesus är uppstånden. Det gör han själv, om man ber honom med öppet sinne. Vi hänvisar direkt till all kunskaps källa: "I honom finns visdomens och kunskapens alla skatter fördolda." (Kol. 2:3)

"SM: Eftersom evangelieberättelserna inte ger kunskap, får man uttrycka sig tveksamt."

Då skulle SM använt samma försiktighet när det gällde undren också. Men dem förnekade han bestämt, utan någon som helst återhållsamhet.

LL: "Evangelierna är skrivna och dikterade av direkta ögonvittnen."
"SM: Nej, det påstår inte forskare idag."

Jag tror mer på evangelisterna än på forskare som 2000 år senare byter teorier och idéer allt efter som trenderna växlar.

"SM: Jag konstaterar bara att kristendomens centrala påståenden - exempelvis om Jesu uppståndelse - inte är trovärdiga och dess världsbild orimlig."

SM:s personliga åsikter. Vem avgör för någon annan vad som är trovärdigt och orimligt?

"SM: Detta är ett argument som endast är giltigt för kristna fundamentalister."

Om man fattar ordet fundamentalist som en som bokstavligt tror på Bibeln, så är det det enda förhållningssätt en troende kan ha till Bibeln. Annars är man ingen troende, utan en tvivlare.

LL: "Och vilket otroligt lögnaktigt påstående om forskarna!"
"SM: Påståendet är sant, även om Liljestrom inte är så beläst att han känner till detta."

Får jag lov att infoga en notis från Sökaren:

"Många USA-forskare tror på Gud. Cirka 40 procent av de amerikanska vetenskapsmännen tror på Gud. Det visar en färsk opinionsundersökning. För 80 år sedan gjordes en liknande opinionsmätning, och resultatet var precis detsamma. Gudstron har alltså inte minskat - åtminstone inte bland vetenskapliga forskare. Matematikerna är mest gudstroende: 45 procent, medan ateismen är mest utbredd hos fysiker och astronomer: 80 procent. Men bland amerikanska allmänheten tror 90 procent på något slags högre makt." Källa: TT.

Bland dessa forskare finns det säkert många som tror att Matteus, Markus, Lukas och Johannes verkligen skrev evangelierna. Så vem är påläst?

"SM: Det finns betydande skillnader mellan Jesu lära och Paulus. Jesus har en sträng gärningslära, medan Paulus lär att man kan synda på nåden. Helt naturligt har Paulus blivit mycket populär bland de kristna. Han framstår som en Antikrist!"

Detta var det löjligaste jag läst på länge! Bara en totalt okunnig bibelläsare eller någon med lömska avsikter kan häva ur sig något sådant. Jag påminns om Petrus ord:

"Och ni skall hålla före, att vår Herres långmodighet länder till frälsning; såsom också vår älskade broder Paulus har skrivit till er efter den vishet som har blivit honom given.
Så gör han i alla sina brev, när han i dem talar om sådant, fastän visserligen i dem finns ett och annat som är svårt att förstå, och som okunniga och obefästa människor vrångt uttyder, som de också gör med de övriga skrifterna, sig själva till fördärv.
Då ni nu således, mina älskade, har fått veta detta i förväg, så tag er till vara för att bli indragna i de gudlösas villfarelse och därigenom förlora ert fäste." (2 Petr. 3:15-17)

Är det någon som framstår som en antikrist, så är det SM.

"SM: I 1 Kor.11 finns bara ett par Jesus-citat om nattvarden."

Tidigare hävdade SM att det inte fanns ett enda Jesus-citat hos Paulus. Visst har han farit med osanning i sin artikel.

"SM: Apostlagärningarna, där Paulus sägs citera Jesu ord att det är saligare att ge än att få, har inte skrivits av Paulus."

Nej, de har inte skrivits av Paulus, de har TALATS av Paulus. Det är Lukas som återger dem, så som han hörde dem uttalas, eftersom han var med vid tillfället.

"SM: Man måste anta att Guds bud till Israels folk är allmängiltiga och inte relativa. De är formulerade som allmängiltiga regler, utan undantag. I Moseböckerna är det en utstuderad grymhet, som krävs av Gud, helt i strid med budet att inte döda."

Det framgår av sammanhanget att det är fråga om civila lagar och krigslagar, eftersom de till synes motstridiga buden finns i samma text av samma författare. Om SM läste HELA Bibeln med en vilja att förstå den, skulle dessa och många andra ting klarna för honom.

Ur kristen synvinkel kan man uppleva en del bud som grymma, men inte om man ser dem ur ett gammaltestamentligt perspektiv. Vi är ett barn av ett samhälle med nytestamentliga värderingar. Hade vi levt för 3000 år sedan, hade vi säkert inte reagerat på samma sätt. Livet var hårdare på den tiden, med ständiga risker för krig, kaos och anarki, och man var tvungen att upprätthålla disciplinen med ett hårt styre.

"SM: Nej, jag tecknar ingen nidbild. Jag har exakta, fruktansvärda citat."

Tar man saker ur sitt sammanhang, kan de framstå helt annorlunda än vad de verkligen är. Bibeln skall läsas som andra böcker, i en följd, inte i brottstycken. Först då får man hela bilden.

"SM: För att tro på underverk, som strider mot naturens lagar, så som vi känner dem, fordras rimligen mycket starka skäl; här räcker det inte med påståenden i gamla religiösa skrifter."

Min tro på under baseras dels på egna upplevelser, dels på den goda gamla Bibeln. Jag har sett underverk, både i Bibeln och i verkligheten, och det är jag lycklig för.

"SM: Även GT räknas av de kristna som "Guds ord".

Ja - men om man läser t.ex Hebréerbrevet 8:7 och framåt får man veta att GT var Guds ord för det Gamla förbundet, och NT är Guds ord för det Nya förbundet. Det krävs inte mycket intellektuell kapacitet för att förstå denna åtskillnad.

Hade det varit så att vi trott på det gamla förbundet fortfarande, skulle vi ju ha krävt dödsstraff för äktenskapsbrott och många andra synder. GF var en förberedelse för det Nya, en skuggbild, som Hebréerbrevet säger.

LL: "Inte har väl de panteistiska hinduiska eller buddhistiska och reinkarnationstroende samhällena något att lära oss?"
"SM: Reinkarnationstron är naturligtvis mycket mer tilltalande än den grymma kristna föreställningen om den dubbla utgången: evig salighet eller evig pina - oavsett vad man tror att ordet "evig" betyder."

Vad som är tilltalande har inte med saken att göra. Ganska avslöjande faktiskt. SM väljer att tro på det som tilltalar honom. Den ärlige sökaren väljer att tro på sanningen, även om den stinger honom i samvetet.

Vad jag menade med ovanstående, var att de samhällen där reinkarnationstron varit förhärskande, inte har utvecklat något som liknar demokrati eller yttrandefrihet. I stället har samhällets utveckling hämmats, och folk hållits kvar i apati, ödestro och grymma klasskillnader, medan de samhällen där väckelsekristendomen konfronterat och fragmenterat kulturen/religionen, utvecklats till fria demokratier.

"SM: Det är det uppriktiga sökandet som lett mig till att inte tro på naiva former av kristen tro."

Den kristna tron har bara en form, den nytestamentliga. Allt annat är uttryck för tvivel, och "den som tvivlar är lik havets våg, som drivs hit och dit av vinden."

"SM: Jag menar att den kristna trons grundvalar bör diskuteras noga."

Det bästa är att vända sig direkt till Jesus Kristus med förfrågningar om trons grundvalar. Han är "underbar i råd", och ingen som kommer till honom kastar han ut. Hans kärlek är som en flod, och han ger själen en frid som ger verklig mättnad. Hos Jesus slutar sökandet. Där börjar upptäckterna.

Också denna text sändes till Sökarens gästbok och låg ute någon dag, varefter den togs bort helt och hållet. Gästantalet räknades ner från 27 besökare till 25. Den kritiske besökaren var bortstädad och hade aldrig varit där. Sökarens vänkrets var räddad.

Samtidigt kom ett Email från SM, där han bad mig sluta skriva "skrymmande" inlägg i hans gästbok (som om det var omfånget och inte innehållet i inläggen han ryggade för). Jag respekterade denna önskan, efter att ha skickat några Email med ytterligare åsikter i ämnet.

Tillbaka till insändarförteckningen

"Bedjen ock för mig, att min mun må upplåtas, och att det jag skall tala må bliva mig givet, så att jag frimodigt kungör evangelii hemlighet, för vars skull jag är ett sändebud i kedjor; ja, bedjen att jag må frimodigt tala därom med de rätta orden." (Ef. 6:19-20)

VÄCKELSEBUDSKAP * INNEHÅLL * DATABIBELN * NYHETER * BAKGRUND * BOKHYLLAN * BÖNEALTARET * BIBELFRÅGOR * NÄTPLOCK * ENGLISH PAGES * VÄKTAREN * ADRESSER * LÄNKAR * VAD ÄR LÄRJUNGASKAP? *