WEBSIDA FÖR URKRISTEN TRO OCH VÄCKELSE

BIBELSTUDIER



JESU MÄNNISKOBLIVANDE

En rätt lära om Jesus Kristus är frälsningsavgörande

Följande bibelstudium kräver tankearbete och engagemang, så läs med eftertanke och be Gud om uppenbarelse.


HADE JESUS EN MÄNNISKOANDE? Vissa kristna påstår det. Möjligen har de hört den förenklade beskrivningen "100% Gud och 100% människa" om Jesus. Men den beskrivningen kan vara vilseledande.
Om man med 100% Gud avser att Jesu gudomliga "substans" var av samma slag som Faderns blir det riktigt, och samma sak med 100% människa, om man med det menar att hans kropp var lika mänsklig och fysisk som vår.
Men det som kan leda snett med denna beskrivning, det är om man också avser "sammansättningen" av Jesus. Till sina beståndsdelar kan man inte säga att Jesus var 100% Gud och 100% människa, för då får vi antingen två personer, eller en dubbelperson (100 + 100 = 200). Dessutom gör man Jesu gudomlighet till något mer än Sonen - man får också Fadern och Anden inkluderad i personen Jesus, och det blir i princip "onlylära" (modalism).

En rättare "formel" för Jesus vore därför: En tredjedel Gud och två tredjedelar människa. Gud Sonen (33 % Gud), i en människokropp med själ (67 % människa) = 100% härlig Jesus Kristus. Detta bygger alltså på att människan består av ande, själ och kropp. Hos Jesus är människoanden ersatt av Gud Sonen, som Bibeln lär om inkarnationen.

Har detta någon betydelse? Som det skall framgå av följande artikel så kan detta lilla avsteg ifrån den bibliska läran om Kristus leda iväg till katastrofala antikristiska villfarelser, vilket faktiskt har skett tidigare i historien. Det är faktiskt troligt att det var just detta avsteg som ledde till skapandet av den katolska kyrkan, historiens största religiösa villfarelse.

För att ge en bakgrund till artikeln finns ett par skildringar av fornkyrkans koncilier länkade här, med några kommentarer. Känner du inte till något om detta intressanta skede i den etablerade kristenhetens avfall så bör du läsa dem innan du går vidare.

ARVET FRÅN KYRKOFÄDERNA - Ezra Gebremedhin
KYRKOMÖTEN OCH TROSBEKÄNNELSER - David F. Right
LITEN KYRKO- OCH AVFALLSHISTORIA

_________________________________________________



"...Evangelium om hans Son, vilken såsom människa i köttet är född av Davids säd och såsom helig andevarelse är med kraft bevisad vara Guds Son, allt ifrån uppståndelsen från de döda..." Rom. 1:3-4)

"Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet." (Rom. 8:3)

"Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen..." (Kol. 2:9)

"Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen." (Hebr. 2:14)

"Varen så till sinnes som Kristus Jesus var, han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte, utan utblottade sig själv, i det han antog tjänare-skepnad, när han kom i människogestalt. Så befanns han i utvärtes måtto vara såsom en människa och ödmjukade sig och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset." (Fil. 2:5-8)


Talar dessa bibelversar för att Jesus hade en människas ande?
___




INKARNATIONEN, FÖRSONINGEN OCH ÄNDETIDENS ANTIKRISTER

Ett argument som brukar föras fram när frågan om Jesu påstådda människoande kommer på tal, är följande: Eftersom människan består av ande, själ och kropp, så måste Jesus, för att kunna dö en ställföreträdande död för oss, själv vara människa till ande själ och kropp - och följaktligen måste han också dö till ande själ och kropp.

Detta kan låta logiskt. Men det blir bara logiskt om man tror att försoningsoffret i sig självt är botemedlet mot synden. Men lär Bibeln något sådant? Nej, vad Bibeln lär om försoningen, det är att Jesus blev ett skuldoffer, att han dog för våra synder och därmed betalade vår skuld till Gud Fadern.
Det avgörande är inte själva korsdöden, utan den effekt korsdöden hade på Fadern och hans dom över mänskligheten. Hänger du med? Om Gud Fadern säger att han är tillfredställd med sin Sons blod som offer, då är vår synd genom detta förlåten, och vi är rättsligt fria. Syndaförbannelsen lyfts av oss, och vi återfår härligheten från Gud.

Försoningen är alltså betalningsmedlet, men själva botemedlet är det Gud Fadern som står för, i och med att han lyfter av Adams förbannelse och utgjuter sin Ande över oss.

(Den försoningssyn som lägger en avspeglande aspekt på Jesu människoblivande har en dragning åt det ockulta, åt voodoo, och kan mycket väl ha utgjort grogrunden för den katolska transsubstiationsläran. I den katolska mässan anses förtärandet av Kristi "kött och blod" medföra syndaförlåtelse, oberoende av något annat än själva sakramentet. Det är magi.
Jämför: En summa pengar är inte nog för att bota en sjuk person. Först när pengarna överlämnas till apotekaren lämnar han ut den helande medicinen.
Kristi offer är alltså betalningsmedlet, inte botemedlet. Botemedlet är den Helige Ande, som Fadern utgjuter när offret framburits.
På detta sätt är hela gudomen verksam i försoningen och frälsningen.)

Därför behövs det alltså inget "andligt" offer. Blodet som Jesus utgjöt är nog, och därför räcker det att Gud Sonen ikläds en människokropp för att kunna återlösa oss.
...


MÄRKLIGARE ÄN SÅ är det inte med inkarnationen. Jesus var människa till det yttre och Gud till det inre. Hans kropp och själ var mänsklig, medan hans ande var Gudomlig. Hans "jag" var Ordet (Joh. 1), andra personen i gudomen. Jesus kan ju inte ha haft både en gudomlig ande och en människoande, dvs två jag, för då blir han två personer.

Den "Chalcedoniska definitionen" från 451 års kyrkokoncilium säger visserligen (som för att överskyla orimligheten) att dessa två personer blev en vid inkarnationen. Men det spelar ingen roll - han är då likväl två personer från början, och det är villfarelse, ja rentav kristusförnekelse om man skall hårddra det.
Då vore Jesus i grund och botten en person och Kristus en annan.
...

Studera följande bibelversar. Så här säger Guds eget ord om Jesu kroppsliga död och försoning. Lägg märke till att det inte sägs ett ord om någon "andlig" försoning. (Vissa ord har markerats för att synas bättre):


"Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi KROPP blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud." (Rom. 7:4)

"Vi veta ju detta, att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom, för att syndaKROPPEN skall göras om intet, så att vi icke mer tjäna synden." (Rom. 6:6)

"också åt eder har han nu skaffat försoning i hans jordiska KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga" (Kol. 1:22)


Lägg märke till de korresponderande uttrycken: vår "syndakropp", och "Jesu jordiska kropp". Alltså, Jesu jordiska kropp offras för att vår syndakropp skall göras om intet. Det är vad Bibeln säger, och det är alltså så försoningen sker.


"Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna DÖDENS KROPP?" (Rom. 7:24)

"Och i kraft av denna vilja hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi KROPP en gång för alla har blivit offrad." (Hebr. 10:10)

"Och våra synder bar han i sin KROPP upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort ifrån synderna och leva för rättfärdigheten; och genom hans SÅR haven I blivit helade." (1 Petr. 2:24)

"Därför säger han vid sitt inträde i världen: "Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en KROPP beredde du åt mig;" (Hebr. 10:5)


Det talas hela tiden om Jesu kropp och om hans blod i samband med försoningen. Var sägs det något om ett andligt offer på korset?
...

Här är några fler ord kring korset, kroppen, uppståndelsen, m.m:


"och ödmjukade sig och blev lydig intill döden, ja, intill döden på KORSET." (Fil. 2:8)

"och att genom honom försona allt med sig, sedan han genom BLODET på hans kors hade berett frid. Ja, genom honom skulle så ske med allt vad på jorden och i himmelen är." (Kol. 1:20)

"Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod KORSETS lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron." (Hebr. 12:2)

"Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra KROPPAR till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer - eder andliga tempeltjänst." (Rom. 12:1)

"Nu torde någon fråga: "På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan KROPP skola de träda fram?" (1 Kor. 15:35)

"Så finnas ock både himmelska KROPPAR och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag." (1 Kor. 15:40)

"Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utan gärningar död." (Jak. 2:26)

"Vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap," (1 Kor. 1:23)

"Ty jag hade beslutit mig för, att medan jag var bland eder icke veta om något annat än Jesus Kristus, och honom såsom korsfäst." (1 Kor. 2:2)

"och som ingen av denna tidsålders mäktige har känt; ty om de hade känt den, så hade de icke korsfäst härlighetens Herre." (1 Kor. 2:8)

"I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?" (Gal. 3:1)

"Men vad mig angår, så vare det fjärran ifrån mig att berömma mig av något annat än av vår Herres, Jesu Kristi, kors, genom vilket världen för mig är korsfäst, och jag för världen." (Gal. 6:14)

"Ty det är såsom jag ofta har sagt eder och nu åter måste säga under tårar: många vandra såsom fiender till Kristi kors," (Fil. 3:18)


Inte heller här finns ett ord om någon andlig död. Det talas enbart om Jesu Kristi KROPP, hans BLOD och hans SÅR, på KORSET. (Och om faran av att förskjuta försoningens tyngdpunkt till något annat, t.ex Getsemane eller dödsriket.)
...

Här kommer mer:


"Jesus sade då till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens KÖTT och dricken hans BLOD, så haven I icke liv i eder." (Joh. 6:53)

"Den som äter mitt KÖTT och dricker mitt BLOD, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen." (Joh. 6:54)

"Den som äter mitt KÖTT och dricker mitt BLOD, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom." (Joh. 6:56)

"Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget BLOD." (Apg. 20:28)

"honom som Gud har ställt fram såsom ett försoningsmedel genom tro, i hans BLOD. Så ville Gud - då han i sin skonsamhet hade haft fördrag med de synder som förut hade blivit begångna - nu visa att han dock var rättfärdig." (Rom. 3:25)

"Så mycket mer skola vi därför, sedan vi nu hava blivit rättfärdiggjorda i och genom hans BLOD, också genom honom bliva frälsta undan vredesdomen." (Rom. 5:9)

"Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är icke den en delaktighet av Kristi BLOD? Brödet, som vi bryta, är icke det en delaktighet av Kristi KROPP?" (1 Kor. 10:16)

"Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt BLOD. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse." (1 Kor. 11:25)


I de sista orden här refererar Paulus till hur Jesus, som en liknelse för sitt försoningsverk, använde förebilderna bröd (köttet) och vin (blodet). Men var är anden? Om Jesus dog också andligt, och om denna andliga död hade en sådan avgörande betydelse för oss, var finns då förebilden?
Och varför är Paulus när han återger bilden så förtegen om den andliga delen av försoningen? Som den bibelutläggare han var borde han ju tagit tillfället att här fördjupa vår kunskap om Kristi försoning, och tagit med den andliga biten, om den nu tillhör vår frälsning.

I stället fortsätter betoningen på det fysiska offret tvärs igenom hela NT. Det handlar ständigt om Jesu kött och blod:


"I honom hava vi förlossning genom hans BLOD, förlåtelse för våra synder, efter hans nåds rikedom." (Ef. 1:7)

"Nu däremot, då I ären i Kristus Jesus, haven I, som förut voren fjärran, kommit nära, i och genom Kristi BLOD." (Ef. 2:13)

"och att genom honom försona allt med sig, sedan han genom BLODET på hans kors hade berett frid. Ja, genom honom skulle så ske med allt vad på jorden och i himmelen är." (Kol. 1:20)


Ännu mer kommer, men det här stället är extra intressant:


"Då nu barnen hade blivit delaktiga av KÖTT och BLOD, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen," (Hebr. 2:14)


Jesus blev "delaktig av kött och blod", för att göra Satans makt om intet. Men inte delaktig av människoande? Glömde bibelförfattaren verkligen att ange något så viktigt?

Nu kanske någon vill hävda att människoanden inbegrips i begreppet "kött och blod". Man skulle t.ex kunna spinna vidare på Jesu liknelse om brödet och vinet: Vin innehåller det lättflyktiga ämnet alkohol, och alkoholen kan då sägas förebilda anden. Hmmm... - Nej, alkoholen förebildar i så fall själen, för "själen är i blodet", enligt Skriften (3 Mos. 17:11).

Och själen är det som bringar försoning. Men människoande och människosjäl är inte samma sak.
...


Fler bibelord om BLODETS betydelse som försoningsmedel (de är många, men det visar hur oerhört stor vikt Skriften lägger vid blodet):


"men i det andra går allenast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan BLOD; och han frambär blodet för sig själv och för folkets ouppsåtliga synder." (Hebr. 9:7)

"gick han, icke med bockars och kalvars blod, utan med sitt eget BLOD, en gång för alla in i det allraheligaste och vann en evig förlossning." (Hebr. 9:12)

"Ty om redan blod av bockar och tjurar och aska av en ko, stänkt på dem som hava blivit orenade, helgar till utvärtes renhet, huru mycket mer skall icke Kristi BLOD - då han nu genom EVIG ANDE har framburit sig själv såsom ett felfritt offer åt Gud - rena våra samveten från döda gärningar till att tjäna den levande Guden!" (Hebr. 9:13-14)

"Därför har icke heller det förra förbundet blivit invigt utan BLOD. Ty sedan alla buden, såsom de lyda i lagen, hade blivit av Moses kungjorda för allt folket, tog han blod av kalvar och bockar, tillika med vatten och röd ull och isop, och bestänkte såväl själva boken som allt folket och sade: "Detta är förbundets blod, det förbunds som Gud har stadgat för eder." Likaledes stänkte han ock blod på tabernaklet och på alla de ting som hörde till gudstjänsten.
Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att BLOD utgjutes gives ingen förlåtelse." (Hebr. 9:18-22)

"Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu BLOD," (Hebr. 10:19)

"huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets BLOD för orent - det i vilket han har blivit helgad - och som smädar nådens Ande!" (Hebr. 10:29)

"och till ett nytt förbunds medlare, Jesus, och till ett stänkelseBLOD som talar bättre än Abels blod." (Hebr. 12:24)

"Därför var det ock utanför stadsporten som Jesus utstod sitt lidande, för att han genom sitt eget BLOD skulle helga folket." (Hebr. 13:12)

"Men fridens Gud, som från de döda har återfört vår Herre Jesus, vilken genom ett evigt förbunds BLOD är den store herden för fåren," (Hebr. 13:20)

"utvalda enligt Guds, Faderns, försyn, i helgelse i Anden, till lydnad och till bestänkelse med Jesu Kristi BLOD. Nåd och frid föröke sig hos eder." (1 Petr. 1:2)

"I veten ju att det icke är med förgängliga ting, med silver eller guld, som I haven blivit "lösköpta" från den vandel I förden i fåfänglighet, efter fädernas sätt, utan med Kristi dyra BLOD, såsom med blodet av ett felfritt lamm utan fläck." (1 Petr. 1:18-19)

"Men om vi vandra i ljuset, såsom han är i ljuset, så hava vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, BLOD renar oss från all synd." (1 Joh. 1:7)

"Han är den som kom genom vatten och BLOD, Jesus Kristus, icke med vattnet allenast, utan med vattnet och blodet. Och Anden är den som vittnar, eftersom Anden är sanningen." (1 Joh. 5:6)

"Anden, vattnet och BLODET; och de tre vittna ett och detsamma." (1 Joh. 5:8)

"och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde bland de döda, den som är härskaren över konungarna på jorden. Honom som älskar oss, och som har löst oss från våra synder med sitt BLOD" (Upp. 1:5)

"Och de sjöngo en ny sång som lydde så: "Du är värdig att taga bokrullen och att bryta dess insegel, ty du har blivit slaktad, och med ditt BLOD har du åt Gud köpt människor, av alla stammar och tungomål och folk och folkslag," (Upp. 5:9)

"Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen, och som hava tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets BLOD." (Upp. 7:14)

"De övervunno honom i kraft av Lammets BLOD och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden." (Upp. 12:11)

"Och han var klädd i en mantel som var doppad i BLOD; och det namn han har fått är "Guds Ord"." (Upp. 19:13)
....


Som synes är NT översållat av ord som talar om Jesu fysiska död och betydelsen av hans blod, medan det inte finns ett enda ställe där det sägs att Jesus dött andligt. INTE ETT ENDA!!!

Finns det då någon grund för idéerna om Jesu människoande och hans andliga död? Nej, naturligtvis inte - idéerna är obibliska.
...


TEMPLET - KROPPEN

Ett ytterligare bevis för att Jesu död endast var fysisk:


"Jesus svarade och sade till dem: "Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen." Då sade judarna: "I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?" Men det var om sin kropps tempel han talade." (Joh. 2:19-21)


Jesus talar här om sin kropps död och uppståndelse. Hans jag, dvs hans gudomliga ande omfattas uppenbarligen inte av döden, eftersom han själv är med och iscensätter uppståndelsen: Han skall låta sin kropps tempel uppstå igen. Jesu ande kan därför inte ha dött i samband med korsfästelsen. En död ande kan ju inte väcka upp sin egen döda kropp.

Och tänk efter: Skulle Johannes uttryckt sig så här om det varit fråga om något mer än en fysisk död? Nej, då skulle han sagt: "Men det var om sitt mänskliga tempel han talade", eller om sitt "människotempel".
Om Jesus hade inkarnerats i en komplett människa och gjort honom till sitt tempel, då hade Skriften inte ständigt talat om Jesu KROPPS död, utan om hans MÄNSKLIGA död. Detta säger sig självt, och också det visar att hela denna lärogrund är felbyggd.
Skriften skulle då använt uttryck som "han dog som människa", "till mandomen vart han dödad", etc.
...


DEN LÄROBYGGNAD som i den institutionaliserade kyrkan restes kring idén om Jesu människoande definierades alltså och sjösattes i Chalcedon år 451, och har sedan gällt som absolut sanning. De som avvikit från den definitionen har stämplats som heretiker och fördömts.
Men Chalcedon-definitionen är en kompromisslösning, inte en uppenbarelse. Det är en lära som byggts över två tidigare urspårade lärosatser, liksom för att slå en brygga över dem och sammanlänka dem. Det var enda lösningen för den andligt söndervittrande kyrkan, en nödlösning för att få stopp på två tankesystem som annars hade gått iväg helt ur spår. (Se referenslitteraturen.)

Alltsammans bottnar i det från början felaktiga axiomet "det som inte antagits, kan inte ha försonats". Man bortser från blodets betydelse som försoningsmedel för hela människan. Blodet räcker till! Blodet är det som bringar försoning, och utan att blod utgjutes ges ingen förlåtelse. Skriften är helt klar på denna punkt. Guds Sons blod renar från ALL synd. Själen är i blodet. Någon andlig död behövs således inte, det räcker att Jesu blod utgjuts och hans kropp dör, för att hela vår varelse skall försonas med Fadern.

Säger det AMEN i ditt hjärta också?

Gud Sonen behöver därför inte anta något annat än en mänsklig kropp, för att kunna åstadkomma vår försoning med Gud. Blodet i den kroppen är lösepenningen, precis som Petrus säger i detta ord:


"I veten ju att det icke är med förgängliga ting, med silver eller guld, som I haven blivit "lösköpta" från den vandel I förden i fåfänglighet, efter fädernas sätt, utan med Kristi dyra BLOD, såsom med blodet av ett felfritt lamm utan fläck." (1 Petr. 1:18-19)


Har jag startat en andlig revolution nu? Jag hoppas det!
___

 

KRISTI LÄRA - SYRAPROVET

LÅT OSS slutligen titta på de bibelord som ligger till grund för hela den kristologiska och trinitariska striden:


"Vilken är 'Lögnaren', om icke den som förnekar att Jesus är Kristus?" (1 Joh. 2:22)

"Därpå skolen I känna igen Guds Ande: var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus, kommen i köttet, han är av Gud; men var och en ande som icke så bekänner Jesus, han är icke av Gud. Den anden är Antikrists ande, om vilken I haven hört att den skulle komma, och som redan nu är i världen. (1 Joh. 4:2-3)

"Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud; och var och en som älskar honom som födde, han älskar ock den som är född av honom." (1 Joh. 5:1)

"Ty många villolärare hava gått ut i världen, vilka icke bekänna att Jesus är Kristus, som skulle komma i köttet; en sådan är Villoläraren och Antikrist. Tagen eder till vara, så att I icke förloren det som vi med vårt arbete hava kommit åstad, utan fån full lön." (2 Joh. v. 7-8)


Frälsningsgrunden hänger alltså på att vi tror och bekänner, att JESUS ÄR KRISTUS, KOMMEN I KÖTTET.

Men på vilket sätt är då Jesus Kristus? Är det som de Chalcedon-influerade menar, att människan Jesus blivit tempel åt den gudomlige Kristus, och att dessa två vid inkarnationen förenats till en person, "Jesus+Kristus"?

Eller betyder det att Jesus ÄR Kristi person - Kristus kommen i köttet - dvs kommen i kroppslig gestalt?

Chalcedonisterna kan visserligen också säga att Kristus är kommen i köttet - dvs kommen som komplett människa - men skall "köttet" förstås i den betydelsen här? Varför talas det då på så många andra ställen om Kristi kropp?
Det är sant att ordet "kött" i vissa bibelsammanhang syftar på hela människan, men oftast betyder det dock just kött, dvs den fysiska människan.

Om vi går igenom Bibelns användning av begreppet "kött", så ser vi att också djur kallas "kött" (t.ex 1 Mos. 7:15-16), så ordet är alltså inte en synonym för "människa". Det är snarare en synonym för "kropp" och "kroppslig", eller fysisk.
På de allra flesta ställen i både GT och NT kan man byta kött mot kropp utan att innebörden ändras. Men sätter man in människa i stället för kött, blir meningen på många ställen helt galen.

Kött syftar helt klart på det fysiska material levande varelser består av - kroppslig substans, om man så vill.

Den rimligaste förståelsen av Johannes ord blir då denna: Jesus är Kristus kommen i kroppslig gestalt.
...

DETTA LEDER vidare till frågan: Förnekar då Chalcedons anhängare att Jesus är Kristus?
Som sagt, de gör ett försök att överbrygga två orimliga teser genom att hävda att "Jesus" och "Kristus" vid inkarnationen blir en person. De gör alltså en person av två personer, och förser denna "person" med inalles två andar, en själ och en kropp.

Ja, detta är en förnekelse av att Jesus ÄR Kristus. Chalcedon säger i själva verket att Jesus BLEV Kristus, då han vid inkarnationen antogs av Gud Sonen.

Bibeln säger däremot att personen Jesus är evigt IDENTISK med Kristus. Jesus är bara det tillnamn Kristus fick när han kom i jordisk gestalt. Jesus är Kristus, den evige Gudasonen.
...

 

ETT BIBLISKT RÅMÄRKE

DET VAR DET HELA. Nu lämnar jag över frågan till dig. Jag för min del tror att alla som är frälsta måste ta ställning gentemot denna katolska avfallslära, och hålla fram vad Bibeln säger om Jesus. Annars är risken stor att många dras med i ändetidens ekumeniska och katolska världskyrka. Med en biblisk kristologi reser vi en mur mot det katolska antikristiska skökoväsendet, och dödsrikets portar skall inte kunna bli Kristi sanna församling övermäktiga.

 

Fridshälsningar
/Leif L
_____

 

 

 


TILLBAKA TILL INDEX
ARVET FRÅN KYRKOFÄDERNA - Ezra Gebremedhin
KYRKOMÖTEN OCH TROSBEKÄNNELSER - David F. Right
LITEN KYRKO- OCH AVFALLSHISTORIA


GÄST/DEBATTBOK

Har du frågor eller kommentarer om detta bibelstudium? Skriv ett inlägg i forumet

BIBELSAMTAL/Lärjungaskap

. . .

EMAIL TILL LÄRJUNGASKAP


FLER BIBELSTUDIER