BIBELTEMPLETS LÄRJUNGASKOLA


HELGELSE

Det jag hört om helgelse, och som jag själv fått i min ande, det är att helgelse är det fortsatta frälsningsverket. Vi är helgade i och med frälsningen, men vi helgas allt mer, i den Helige Ande. Detta sker, som allt annat i våra andliga liv, genom tro, och inte genom gärningar.
Det finns de som förkunnat helgelse så att det blivit en gärningslära, men så är det inte tänkt. Man tar emot helgelsen som man tar emot frälsning, Andens dop och helande: Genom tron. Alltså, man tackar Jesus för helgelse, så helgar han oss. Pris och lov för det, så enkelt är det.

Helgelse i det här avseendet är inte detsamma som omvändelse från grova synder. Att bli fri ifrån drogmissbruk, lägga bort svordomar, lögner, etc, är inte helgelse, det är omvändelse. Det hör visserligen till helgelseverket, men det är sådant som sker direkt, i dess inledningsskede, när man föds på nytt och får uppleva andlig storstädning i sitt liv.

Den fortsatta helgelsen handlar om hur vi talar, hur vi klär oss, hur vi tänker, hur vi uppför oss, etc. Det som man då helgas ifrån är sviterna från syndalivet, gamla vanor, tankegångar, osv.

Dessa saker skall man inte försöka dressera bort, då blir man bara skenhelig. Det är bättre att vara sig själv, med sina brister, så att de exponeras och blir föremål för förbön, från goda och barmhärtiga syskon.

Blir de föremål för fördömelse och "tuktan" är det värre. Då är det bäst att bara tiga och i sitt inre tacka Jesus för nåden och friden. Man får inte låta sig ledas in i religiös träldom. Paulus skriver att det är för att vi skall vara FRIA, som vi har blivit fria. Kommer inte helgelsen från Gud, via våra hjärtan, så har vi ingen nytta av den.

"Låt därför inget NYTT träldomsok läggas på er", fortsatte Paulus. Dem han vände sig emot då var judiska laglärare, som ville lägga tunga bud på lärjungarna. Vad de inte förstod var att sådana bud aldrig hade kunnat föra med sig någon rättfärdighet inför Gud. Rättfärdigheten måste komma först, därefter kommer också dess frukt.

Det är t.o.m så illa, att en gärningsförkunnelse stoppar upp och förhindrar just det den vill åstadkomma. Den avbryter nådens verk i själarna, och leder dem in i ofruktsamhet och andlig svälttillvaro.

Därför skriver Paulus: "Vi vänta nämligen genom ande, av tro, den rättfärdighet som är vårt hopp." (Gal. 5:5)

Vi kan alltså lugnt förvänta oss att få se rättfärdighetsfrukt hos varandra, om vi bara låter den Helige Ande vara verksam, och låter tron ha frihet ibland oss. Gör vi detta behöver vi inte vänta i oändlighet eller förgäves. Renings- och tillväxtprocessen kommer att vara fullt synlig, och kännbar, i oss. Vi kommer att se hur vi förändras allt mer, och hur mycket av det vi förut tänkte, sade och gjorde, efter hand blir främmande för oss. Det nya livet utvecklas av sig självt, i enlighet med de andliga "gener" vi ärvt av Honom som är vår Fader.

Helgelse betyder förresten avskiljelse. Vi avskiljs alltså ifrån världen och dess väsende, för att förenas med Herren.
...


Här är några bibelord om helgelse:

"Då vi nu hava dessa löften, mina älskade, så låtom oss rena oss från allt som befläckar vare sig kött eller ande, i det vi fullborda vår helgelse i Guds fruktan." (2 Kor. 7:1)

Detta visar att helgelsen är påbörjad i och med frälsningen, men inte fullbordad.

"Ty detta är Guds vilja, detta som hör till eder helgelse, att I avhållen eder från otukt, och att var och en av eder vet att hava sin egen maka i helgelse och ära," (1 Tess. 4:3-4) "Gud har ju icke kallat oss till orenhet, utan till att leva i helgelse." (1 Tess. 4:7)

Detta kan verka motsägelsefullt, men här talar Paulus i vers 3 alltså om "ingångshelgelsen", och sedan i vers 7 om den fortsatta helgelsen, den som man lever och förblir i - helgelselivet.

I följande ord framgår det att helgelsen sker i och genom den Helige Ande:

"Men vi för vår del äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder käre bröder, I Herrens älskade, därför att Gud från begynnelsen har utvalt eder till frälsning, i helgelse i Anden och i tro på sanningen." (2 Tess. 2:13)

"utvalda enligt Guds, Faderns, försyn, i helgelse i Anden, till lydnad och till bestänkelse med Jesu Kristi blod. Nåd och frid föröke sig hos eder." (1 Petr. 1:2)

"att jag nämligen skall förrätta Kristi Jesu tjänst bland hedningarna och vara en prästerlig förvaltare av Guds evangelium, så att hedningarna bliva ett honom välbehagligt offer, helgat i den helige Ande." (Rom. 15:16)

"Sådana voro ock somliga bland eder, men I haven låtit två eder rena, I haven blivit helgade, I haven blivit rättfärdiggjorda i Herrens, Jesu Kristi, namn och i vår Guds Ande." (1 Kor. 6:11)


Vi helgas också genom att höra och ta emot Ordet:

"Helga dem i sanningen; ditt ord är sanning." (Joh. 17:17)

"Och nu anbefaller jag eder åt Gud och hans nådesord, åt honom som förmår uppbygga eder och giva åt eder eder arvedel bland alla som äro helgade." (Apg. 20:32)

"till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet." (Ef. 5:26)

"det bliver nämligen helgat genom Guds ord och genom bön." (1 Tim. 4:5)


Att helgelsen är ett Guds verk ser vi här:

"Men fridens Gud själv helge eder till hela eder varelse, så att hela eder ande och eder själ och eder kropp finnas bevarade ostraffliga vid vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse." (1 Tess. 5:23)

"Men nu, då I haven gjorts fria ifrån synden och blivit Guds tjänare, nu skörden I frukten av detta: I varden helgade; och änden bliver att I undfån evigt liv." (Rom. 6:22)

"Han som helgar och de som bliva helgade hava nämligen alla en och samme Fader. Fördenskull blyges han icke för att kalla dem bröder;" (Hebr. 2:11)

"Ty om redan blod av bockar och tjurar och aska av en ko, stänkt på dem som hava blivit orenade, helgar till utvärtes renhet, huru mycket mer skall icke Kristi blod – då han nu genom evig ande har framburit sig själv såsom ett felfritt offer åt Gud – rena våra samveten från döda gärningar till att tjäna den levande Guden!" (Hebr. 9:13-14)

"Och i kraft av denna 'vilja' hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi 'kropp' en gång för alla har blivit offrad." (Hebr. 10:10)

"Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade." (Hebr. 10:14)


Samtidigt fordras det villighet och en önskan om helgelse ifrån oss. Den viljan och driften har vi om vi är frälsta, men den kan behöva en varsam knuff framåt då och då:

"Faren efter frid med alla och efter helgelse; ty utan helgelse får ingen se Herren." (Hebr. 12:14)

"Likasom I förr ställden edra lemmar i orenhetens och orättfärdighetens tjänst, till orättfärdighet, så mån I nu ställa edra lemmar i rättfärdighetens tjänst, till helgelse." (Rom. 6:19)

"Om nu någon håller sig ren och obesmittad av sådant folk, då bliver han ett kärl till hedersamt bruk, helgat, gagneligt för sin herre, tjänligt till allt vad gott är." (2 Tim. 2:21)

"Må den som är orättfärdig fortfara att öva sin orättfärdighet och den som är oren att orena sig. Så ock den som är rättfärdig, han fortfare att öva sin rättfärdighet, och den som är helig att helga sig." (Upp. 22:11)

Det sista ordet här visar på hur det ligger till med vår rättfärdighet och helgelse. Att vi behöver fortsatt helgelse betyder inte att vi är ohelgade eller under fördömelse på något sätt. Det ligger ingen skuldbörda på oss för att vi behöver helgelse. Därför kan heller ingen döma oss för det.

Vi ÄR heliga, som det sägs i versen, och det alltså genom Jesu förtjänst. Han har betalt notan en gång för oss alla, och vi kan roa oss hela kvällen på hans bekostnad, så att säga. När vi gör det, så verkar denna helgelsekraft, så att helgelselivet mer och mer tar gestalt och blir synligt.
___

 

 

BIBELTEMPLETS LÄRJUNGASKOLA...
Jesus | Troendedop | Andedop | Helande | Helgelse | Kallelse

EMAIL TILL LÄRJUNGASKAP

BIBELSAMTAL
VÄCKELSEBUDSKAP & BIBELSTUDIER



BIBELTEMPLET